Jesper festar och åker limousine – men har inget jobb

Han hyr lyxbil på lyxbil, kan festa upp 10 000 kronor på en kväll och åka limousin till Danmark.

Men den arbetslöse Jesper, 23, finansierar sitt liv med lån från vänner och familj – som nu vänt honom ryggen.

– Varje gång jag träffar min son är jag som en främling för honom, säger han i TV3:s ”Lyxfällan”.

Med jämna mellanrum gick Jesper, 23, till hyrbilsfirman i skånska Bjärnum och plockade ut en ny lyxbil.

– Ju fetare bil man hyr, desto bättre ser omvärlden på en.

Om kvällarna festade han med vänner. Notan nådde ofta upp i tusentals kronor och ibland hände det att de åkte till Köpenhamn i limousine.

Problemet var att Jespers excesser finansierades av hans vänner och familj. Han hade lån på 120 000 kronor och flera av hans närmaste bröt kontakten.

Hans mamma ville inte prata med honom och hans exflickvän höll hans kontakt med deras tio månader gamla son till ett minimum.

– Varje gång jag träffar min son är jag som en främling för honom, säger Jesper i kvällens ”Lyxfällan”.

”Vilken soppa, en katastrof”

I programmet förklarar Jesper att han hamnat i en ond spiral. Han fortsätter att köpa och köpa saker för att kasta i gapet på tomrummen som smyger bakom honom.

Breven från kronofogden förblir oöppnade.

Sitter du och njuter när du festar eller tänker du på det här? frågar ”Lyxfällans” programledare Patrick Grimlund.

– Det är då jag inte tänker på det, säger Jesper.

Patrick Grimlund är inte nådig.

– Vilken soppa. En katastrof. Han har prioriterat att festa och åka limousine i stället för att betala tillbaka skulderna, säger han.

Vid en närmare titt visar det sig att Jesper spenderar 41 500 kronor varje månad. Det är mer än fyra gånger så mycket som den inkomst han har från Socialtjänsten och Försäkringskassan.

– Det är som en mardröm. Mitt liv är ett kaos för tillfället. Det är utom kontroll, säger Jesper i programmet.

Drog ner på festandet

Genomlysningen av ekonomin blev ett uppvaknande för Jesper. Han drog ner på festandet, fick ett jobb hos en budfirma och började åka kollektivt i stället för i hyrbilar.

Relationerna till familjen är bättre, om än inte helt ihoplappade.

– Det går inte längre månader innan jag träffar min son. Nu träffar jag honom en gång i veckan och hoppas att det snart blir lite mer och att jag får ha honom själv, säger Jesper.