Aleksandr Solzjenitsyn är död
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-08-04
Stalintidens störste avslöjare är död
Ryske författaren, dissidenten och Nobelpristagaren Aleksandr Solzjenitsyn har avlidit 89 år gammal.
Ivan Denisovitj Sjuchov vaknade upp i sitt fångläger klockan fem på morgonen – i sovjetiska tidskriften Novyj Mirs novembernummer 1962.
En litterär klassiker var född. Kortromanen En dag i Ivan Denisovitjs liv av den dittills okände Aleksandr Solzjenitsyn gav miljontals läsare världen över en bild av situationen i Stalintidens fångläger.
Solzjenitsyn, född i en kosackfamilj i södra Ryssland 1918, hade god kunskap i ämnet.
Ett par oförsiktiga ord om sovjetledaren i ett brev till en vän i slutet av andra världskriget ledde till att den dåvarande artilleriofficeren greps 1945. Han dömdes till åtta år i arbetsläger, ett straff som inledningsvis avtjänades runt om i ”Gulagarkipelagen” – det begrepp som Solzjenitsyn själv kom att lansera som samlingsnamn för de hundratals läger som låg utspridda över hela Sovjetunionen.
Nobelpris 1970
Lägerperioden avslutades i Ekibastuz i nuvarande Kazakstan, varefter han tillbringade ytterligare tre år i intern exil, innan han ”rehabiliterades” och tilläts återvända hem 1956.
Erfarenheterna från lägertiden ligger till grund inte bara för Ivan Denisovitjs liv, utan också Cancerkliniken och I första kretsen – de storverk som främst bidrog till att Solzjenitsyn 1970 tilldelades Nobelpriset i litteratur.
De sistnämnda böckerna tvingades han dock ge ut utomlands. Det politiska töväder som gjort det möjligt att publicera Ivan Denisovitj tog slut när Josef Stalins efterträdare Nikita Chrusjtjov störtades 1964. Under nye ledaren Leonid Brezjnev tilltog diktaturen på nytt. Trakasserierna och förföljandet av Solzjenitsyn kulminerade 1974 i att han greps och sattes på ett plan till Tyskland – landsförvisad.
Hem igen kom han först när Sovjetimperiet hade fallit, efter 20 års exil i Schweiz och USA.
Reaktionär
Efter hemkomsten blev Solzjenitsyn ofta kritiserad för allt mer reaktionära åsikter, om allt från det ryska jordbruket till ungdomens moraliska förfall. Ett verk 2001 om Rysslands komplicerade förhållande till judenheten anklagades för att vara delvis antisemitiskt.
Mot slutet av sitt liv hedrades han ändå för sin totala insats, trots att Ryssland under senare år blivit allt mer ointresserat av att ta itu med de statliga övergreppen under kommunisttiden.
– Miljoner människor i världen länkar samman Aleksandr Isajevitj Solzjenitsyn med Rysslands öde. Genom hans vetenskapliga undersökningar och enastående litterära verk har praktiskt taget hela hans liv ägnats åt fosterlandet, sade president Vladimir Putin när Solzjenitsyn som blott andre person dittills förärades utmärkelsen Statens pris i juni 2007.
TT