Hon räddar varenda kotte
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-07-21
SKANÖR. Hur länge klarar sig en kull moderlösa igelkottungar?
Inte länge. Inte alls.
Om de inte har turen att hamna på Eva Fallströms kotteklinik.
Hon har gjort om en del av radhuset i Skanör till djurklinik.
Just nu har hon två vuxna igelkottar och åtta ungar hemma hos sig – plus en ekorre.
– Jag kan ha fåglar, harar och annat småvilt hemma också, säger hon.
Mamma död
Men nu är det igelkottsungarna som gäller.
I lördags fick Eva Fallström, som tidigare jobbade med människor i sitt jobb som sjuksköterska, ett telefonsamtal från en man i Sävsjö i Småland.
– Han hade hittat sju övergivna ungar. När en granne till honom hittade en död vuxen igelkott tog han kontakt med KFV, katastrofhjälp fåglar och vilt i Sävsjö.
Men de kunde inte ställa upp.
– Då ringde han mig.
Fick åka husbil
Mannen, som skulle på semester, tänkte: ”Varför inte, jag kan väl lika gärna åka ner till Skanör med husbilen.”
– Så kom ungarna hit.
En var dock så dålig att den avlivades.
– Den hade stora blodiga sår och var full med flugägg.
Eva försöker ha så lite att göra med sina skyddslingar som möjligt.
– De får absolut inte bli präglade på mig, eller på människor överhuvudtaget.
Målet är att djuren ska kunna komma tillbaka och fungera ute i naturen så fort som möjligt.
Eva, kliver upp strax efter fem på morgonen för att mata sina gäster. Hon kommer inte i säng förrän sent på kvällen. Och ofta måste hon tassa upp flera gånger mellan midnatt och gryningen för att passa de riktigt svaga.
Lär sig hitta mat
När hon har kaniner går hon ut och plockar 13 –14 olika grönsaker som kaninen måste kunna känna igen för att kunna klara sig ute i det fria.
– När de blivit friska och starka nog släpper jag ut dem i naturen igen.
– Och när jag ser, hur de bara efter en liten tvekan, sätter i väg och försvinner, ja då blir allt hårt slit liksom bortblåst.
– Och mig glömmer de i samma ögonblick som de lämnar buren!