Tjänstefolk hjältar i terrordrama

Personalen tog hand om gästerna

Hur gör man när ens arbetsplats plötsligt invaderas av ett gäng hänsynslösa terrorister? Flyr kanske. Men personal på terrormålen i Bombay gjorde precis tvärtom – gästerna först.

Prashant Mangeshikar och hans familj vet i alla fall att de inte klarat sig utan hjälp från den närmast heroiska personalen på det 105 år gamla lyxhotellet Taj Mahal, rapporterar Reuters.

Familjen Mangeshikar – två vuxna och en dotter – befann sig i hotellobbyn när islamistiska väpnade grupper slog till mot en rad mål i Bombay, Indiens finansiella huvudstad.

Öga mot öga

På Taj Mahal började terrorister skjuta urskillningslöst. Efter den första chocken började personalen leda familjen och andra gäster genom servicetrappor och gångar till säkerhet – bara för att plötsligt stå öga mot öga med en av islamisterna.

– Den unge mannen sade inte ett ord, han bara började skjuta. Mannen framför min fru – en servicetekniker – skyddade oss. Han tog kulorna.

Efter skottlossningen bar Mangeshikar och andra gäster den mycket allvarligt skottskadade ”Mr Rajan” till ett hotellrum där de försökte stoppa blödningarna.

– Hans mage var som ett stort hål, inälvorna hängde ut, berättar Mangeshikar.

Samtidigt lyckades andra ur personalen barrikadera rumsdörren ut i hotellkorridoren med möbler och sängar eftersom de hörde att islamisterna gick från rum till rum på våningsplanet ovanför och sköt omkring sig.

Legender florerar

Alla evakuerades senare men det är inte känt om mannen överlevde.

– Men jag ska hitta honom. Det är jag skyldig den modige mannen, säger Mangeshikar

Detta är bara en av hjältelegenderna som florerar i Bombay just nu. De handlar om hur personal utan hänsyn till egna risker skyddat, gömt eller evakuerat de välbärgade hotellgästerna.

I ett annat fall lyckades personalen leda en stor grupp gäster in i en konferenslokal som de därefter bommade igen så att islamisterna inte kunde komma åt dem. Gästerna kunde senare evakueras med hjälp av brandkåren.

– De var utomordentliga. Om de inte hade bevarat sitt lugn hade många fler dödats, sade Bhisham Mansukhani.

Liknande scener berättas från den gamla järnvägsstationen Chhatrapati Shivaji, tidigare Victoria Terminus, där kaféägaren Pappu Mishra lyckades få sina gäster att lägga sig på golvet när skottlossningen bröt ut.

Pendlarmassaker

Sekunderna innan hade han av en händelse sett två flott klädda unga män promenera in i vänthallen, rapporterar BBC. De slängde sina svarta väskor på golvet och drog upp vad som såg ut att vara automatkarbiner. Därefter promenerade de lugnt mot pendeltågsperrongerna och började skjuta.

– Medan en av dem laddade om fortsatte den andre att skjuta. De var lugna och samlade och verkade inte ha det minsta bråttom. De såg helt orädda ut.

Kaféägaren Mishras gäster hade tur. Plötsligt svängde de unga männen runt och började skjuta mot kaféets glasrutor. En anställd skadades svårt.

”Utlänningar”

Ute i vänthallen rådde kaos.

– Det låg kroppar med gapande sår överallt. Vänthallen var som ett hav av blod.

Myndigheterna uppger att av de långt över 100 dödsoffren i Bombay var en stor del vanliga pendlare på väg till eller från sina arbeten.

Mishra är bitter. Polisen kom först en halvtimme efter massakern. Då hade de två islamisterna försvunnit.

– Systemet är löst, säkerheten är ihålig. De mördade som de ville och det fanns inga poliser någonstans.

TT