Utan fågelmatning riskerar de att dö

Det hårda vintervädret som dragit in över Sverige ställer till det även för våra fåglar. Sträng kyla och yrsnö kan göra livet svårt för vissa arter, exempelvis koltrasten och rödhaken. Faktum är att utan vår vintermatning skulle de få svårt att överleva.

– Vi har med vårt matande gjort det möjligt för dem att övervintra långt norrut, säger Anders Wirdheim, ornitolog inom Birdlife Sverige, Sveriges ornitologiska förening.

– Detta har inneburit en tydlig förändring jämfört med hur det var förr. Nu har vi koltrastar i Luleå, och de är helt beroende av fågelmatning, även om tillgången på rönnbär också spelar roll.

Innan det blev populärt att mata vilda fåglar drog nästan alla trastar söderut, till Västeuropa där de övervintrade, bland annat i parkerna i Paris och Amsterdam. Så gör de flesta av dem än i dag, men numera stannar en fjärdedel i landet under vintern.

– Om alla som matar fåglar slutade skulle de få det väldigt besvärligt, säger Wirdheim.

God gärning

Han påpekar dock att de flesta av stannfåglarna, exempelvis mesar som talgoxe och blåmes, är väl anpassade för vinterklimat. Som art behöver talgoxen ingen hjälp för att ta sig igenom vintern. Mesar kan faktiskt sänka sin kroppstemperatur en smula för att minska på energibehovet. De söker också upp håligheter för att bättre klara kylan när det blir natt.

– Men säkert är det så att fler individer överlever tack vare maten. I det perspektivet kan man väl säga att man gör en god gärning när man sätter ut mat, säger han.

Inte bara kylan utan även snön kan göra livet svårt. Trastar, bergfinkar och bofinkar dras till fågelborden när snön faller. Gässen och ormvråkarna som har försökt att övervintra tvingas dra söderut.

Populär hobby

Att det är populärt att mata fåglar är väldigt tydligt. En undersökning för några år sedan visade att 400 000 till 500 000 hushåll i landet ger fåglar mat på vintern. Föga förvånande omsätter vildfågelmaten stora summor pengar. Men Anders Wirdheim påpekar att det finns en hel del dåliga produkter på marknaden. Det finns talgbollar som mest består av vetedeg och så kallade viltfågelblandningar är sällan intressanta för fåglarna.

– Rena frön är bäst, exempelvis solrosfrön och hampfrön, säger han.

Det går att göra talgbollar själv av kokosfett och margarin, men det är inte alltid resultatet blir bra.

– Jag misslyckades fullständigt en gång trots att jag gjorde på det sätt som man skulle. Fåglarna var helt ointresserade av mina bollar, säger Wirdheim.