Tegnell raderade mejl från myndigheter och experter
”Kan vara tjänstefel och lagbrott – beror på innehållet”
Publicerad 2020-08-14
Statsepidemiologen Anders Tegnell och generaldirektören Johan Carlson har båda pratat om transparens.
Men när Aftonbladet begär ut Tegnells mejl har han raderat flera – från myndigheter, experter och Folkhälsomyndighetens expertrådgivare Johan Giesecke.
– Jag raderar väldigt mycket mejl överhuvudtaget som jag inte bedömer är relevanta på ett sätt som behöver diarieföras, säger Anders Tegnell.
Anders Tegnell och Johan Carlson på Folkhälsomyndigheten, FHM, har i intervjuer pratat om hur myndigheten både vill vara, och har varit, transparent, öppen.
Aftonbladet gick i våras igenom Tegnells mejllogg från januari till april och begärde ut drygt 200 mejl.
Saknades mejl
I augusti, cirka tre månader senare, lämnade FHM ut ett antal av mejlen.
Men flera saknades.
”Mailloggar reflekterar inte vilka mail som finns sparade på myndigheten och vad som kan lämnas ut, det är endast en representation av mail som har gått till och från myndigheten. Därför finns inte samtliga begärda mail med i utlämnandet”, skrev Folkhälsomyndigheten.
Myndigheter och experter
Bland mejlen som saknades fanns flera mellan Tegnell och både myndighetsanställda samt tunga experter – som handlade om arbetet med coronaviruset och enligt Tegnell är ”arbetsmaterial”.
Däribland mejl från den före detta statsepidemiologen Johan Giesecke, som anlitats av Folkhälsomyndigheten under pandemin.
Hade ”gallrats” av Tegnell
När Aftonbladet konfronterade myndigheten om varför mejlen inte lämnades ut dröjde det ett dygn innan Folkhälsomyndighetens jurister svarade:
”Anledningen till att e-post kan saknas beror på att de har gallrats av den enskilde medarbetaren”.
Myndigheten skrev även att det var viktigt med gallring, bland annat på grund av ”ekonomiska skäl”.
Medierättsjuristen Jeanette Gustafsdotter reagerar med förvåning på uppgifterna.
– Mejl med innehåll som påverkat myndighetens arbete ska diarieföras. Om mejlen har innehåll som är väsentliga för Folkhälsomyndigheten eller berör beslut som tas, ska de absolut sparas. Om det är mejl med det innehållet som har raderats så är det absolut ett tjänstefel, då har man åsidosatt offentlighetsprincipen. Men i nuläget vet vi inte det.
”Får inte radera brev”
Tryckfrihetsexperten Nils Funcke:
– Det avgörande är innehållet. Man får inte radera brev eller andra dokument som har tillfört ett ärende någonting av betydelse, som påverkat vad man kommit fram till för ställningstagande på myndigheten. Det är ett direkt tjänstefel. Det är ett lagbrott. Men det är omöjligt att säga om det här är ett formellt fel.
– Frågan är vad som har tagits bort. Det kräver eftertanke när man raderar mejl från andra myndigheter. Det kan ju så tvivel om man gallrar i onödan, att man inte agerat på ett korrekt sätt. Det är inte som att Folkhälsomyndigheten saknar lagringsutrymme, säger Nils Funcke.
”Inget minne”
När Aftonbladet når Anders Tegnell säger han att han ”kommer faktiskt inte ihåg att jag ens har gallrat någonting”.
Era egna jurister skriver att de har gallrats av dig – varför har just de här mejlen tagits bort?
– Jag har ingen möjlighet att svara på det. Jag har inget minne av att jag har gallrat. Vi får enormt massa begäran om utlämnande av en massa olika grejer. Jag kan inte komma ihåg att jag har sagt nej till några mejl alls.
Inte myndighetsutövning
Tegnell säger sedan att den ”troligaste anledningen” till att mejlen saknades är att han har raderat dem.
– Det här rör inte myndighetsutövning utan det här är arbetsmaterial, diskussioner med olika grupperingar. Inga fasta avslutade och beslutade ärenden, för de läggs förstås i diariet.
Så det som har raderats är arbetsmaterial?
– Ja, det skulle jag förutsätta. Någonting annat raderar jag givetvis inte.
Tegnell säger att det förs en diskussion ”med väldigt många olika personer både inom och utom myndigheten och på andra myndigheter inför varje beslut”.
Kan ”förstås ifrågasätta”
– Arbetsmaterial som leder fram till ett beslut behöver inte per automatik alltid diarieföras, så tolkar inte jag det hela. Och så har inte våra jurister tolkat det heller. Men det kan man förstås ifrågasätta och så får man ifrågasätta om det är rätt eller inte, säger Tegnell.
”Inte jag som bestämmer”
När det gäller frågan om de raderade mejlen tillfört ett ärende något av betydelse och därmed borde diarieföras säger Tegnell att det är bättre att den diskussionen tas med myndighetens jurister.
– Jag är inte chefsjurist på myndigheten, det är inte jag som bestämmer vad vi i slutändan ska lämna ut eller inte lämna ut.
Men de här lämnas ju inte ut – för enligt Folkhälsomyndigheten har du tagit bort dem och därför kan de inte lämnas ut?
– Ja, så är det.
Tegnell säger att ”vi kan inte lämna ut material som inte finns” och fortsätter:
– Vi slänger regelbundet massa material som inte behöver bevaras för att de är underlag till givna beslut.
Sekretess på mejl om munskydd
När det gäller övriga mejl som Aftonbladet har begärt ut så är myndigheten tydlig med varför vissa inte lämnas ut (privata) eller varför mejl sekretessbelagts och därför delvis blivit bortklippa eller maskats (hälsouppgifter eller utrikessekretess).
Totalt sekretessbelägger myndigheten åtta mejl på grund av utrikessekretess.
Däribland delar av ett mejl om munskydd som Tegnell skickade i april till Mike Catchpole, chefsforskare vid EU-myndigheten ECDC, och Frode Forland, smittskyddsdirektör på norska Folkehelsinstituttet.
– Det får du prata med våra jurister om. Det är de som gör de bedömningarna, inte jag, har Tegnell tidigare sagt till Aftonbladet.
Catchpole uppgav nyligen att beläggen för munskydd blivit allt fler och att ”vi är nu mycket mer positiva till att använda munskydd för att begränsa den här pandemin” till SVT.
Vet du mer om raderade mejl på Folkhälsomyndigheten eller andra myndigheter? Tipsa vår reporter Mattias Sandberg eller använd vår krypterade Tipsa-tjänst (här). Självklart har du grundlagsskyddat källskydd.
Läs hela Folkhälsomyndighetens svar om mejlen nedan.
PODD Om coronaepidemin och ekonomin
Aftonbladet Daily pratar med ekonomen Claes Hemberg.