Krav på åtgärder mot forskarhot

helskärm

I kölvattnet av att forskaren Jonas F Ludvigsson lagt covidforskningen på hyllan, kräver nu andra forskare bättre skydd mot hot och hat. Rättssamhället måste göra mer. Annars hotas demokratin, anser de.

Forskaren tillika barnläkaren Jonas F Ludvigsson gick igenom dödsorsaks- och intensivvårdsregistret och kunde konstatera att lärare och barn löper liten risk att dö eller bli svårt sjuka på grund av sars-cov-2. Det blev för mycket för somliga. Han översköljdes av så mycket hat och hot att han ansåg sig tvungen att sluta med covidforskningen helt och hållet. Detta i en tid då behovet av kunskap är större än någonsin.

Med anledning av denna och andra händelser, kallade forskningsminister Matilda Ernkrans (S) till sig nyligen representanter för forskarsamhället för ett digitalt samtal på temat hot och hat mot forskare.

– Det här är en viktig fråga som jag är väldigt engagerad i. Anledningen till att vi träffas är alldeles uppenbar, även om problemet inte är nytt. Tidigare har det varit forskning om jämställdhet och klimat som varit utsatt, där det också finns starka åsikter, säger Matilda Ernkrans.

Systematiska påhopp

Att forskare har olika åsikter och att det ska vara högt i tak är helt naturligt, anser hon.

– Men om det övergår till hat och personangrepp är det inte acceptabelt, säger Matilda Ernkrans.

Det som dock förvånar henne – och de andra närvarande vid mötet, däribland epidemiologen Emma Frans och Karolinska institutets rektor Ole Petter Ottersen – är att de grova personpåhoppen nu under pandemin även kommit från kollegor, det vill säga andra forskare.

– Jag tycker mig också märka att det finns en systematik i påhoppen, eftersom de kommer som i skurar, och jag tror att det sker i ett samspel med sociala medier och vad de gör med samtalsklimatet, där man i slutna grupper kan komma att trissa varandra. Det blir som en radikalisering, säger Emma Frans, som varit mycket aktiv på Twitter under pandemin.

Slag i luften

En som tydligt markerat mot hat och hot mot forskare är Ole Petter Ottersen, rektor för Karolinska institutets, Nordens största medicinska universitet. I förlängningen, menar han, hotas demokratin och yttrandefriheten.

– Det vore jättebra om det fanns ett bättre skydd i lagen. Vi måste se att de här hoten tas på allvar straffrättsligt, säger han.

Mårten Schultz, professor i civilrätt, nämner i en krönika i Svenska Dagbladet att det finns en lag med upp till sex års fängelse i straffskalan, "brott mot medborgerlig frihet". Det är en lagstiftning som dock inte är tillämpbar för försök att påverka vetenskapliga resultat, utan "bara" den fria åsiktsbildning bland personer med särskilda demokratiska funktioner, som journalister eller kulturarbetare.

Forskningsminister Matilda Ernkrans framhåller å sin sida ett lagförslag om att den akademiska friheten ska skrivas in tydligare i högskolelagen, något som knappast lär hjälpa forskarna mot hot och hat på grund av sin forskning, menar Schultz.

När TT frågar ministern vad mer hon ämnar göra, svarar hon att hon inte utesluter ytterligare åtgärder och att hon avser att återkomma i frågan.