Västbanken: Israel tar lika många som de friger

Säkerhetshäktena i Israel är inte tommare för att runt 200 fångar nu släppts under vapenvilan. Fortsatta arméräder på Västbanken har inneburit att minst lika många andra har gripits.

Av de frigivna är nästan alla barn eller tonåringar.

– Vi behandlades som hundar, säger en 17-åring till Sky News.

Inga vuxna män finns på listorna över säkerhetsfångar som är aktuella för Israel att släppa i avtalet om vapenvila med terrorstämplade palestinska Hamas. Nio av tio är tonåringar, en del så unga som 14–15 år. Bland de vuxna är samtliga kvinnor, bland dem kända aktivister som 22-åriga Ahed Tamimi.

De kallas säkerhetsfångar eftersom de anklagas för att ha utfört eller planerat attacker mot israeliska mål.

”Som ett mirakel”

Ett typiskt fall är Ghannam Abu Ghannam, nu 17 år, som greps för ett år sedan för att ha kastat sten mot en israelisk buss. Han åtalades aldrig. Nu finns tonåringen bland vapenvilans frisläppta, och togs häromdagen emot av jublande släktingar i Silwan i östra Jerusalem.

– Det är som ett mirakel, säger hans mamma till Sky News.

Själv berättar Ghannam att situationen i häktet omedelbart påverkades av Hamas terrorattack i Israel den 7 oktober.

– Ända sedan kriget började kom de in och slog oss. Vi behandlades som hundar, säger han till Sky News.

I dokumentärfilm

Tiotalet mil norrut, i palestinska Tulkarm, hälsades Walaa Tanjii av liknande scener. För fem år sedan var hon huvudperson i den hyllade kanadensiska dokumentärfilmen ”What Walaa Wants”. Nu är hon 27 år, och släpptes den gångna helgen. Sedan sommaren 2022 har hon suttit gripen, anklagad för att ha försökt attackera israeliska soldater.

– Jag vill uppfylla min mammas dröm. Den är att gå på högskola och studera statsvetenskap, säger hon till amerikanska PBS nyhetsteam.

Även Walaa Tanjii vittnar om den förändrade stämningen efter krigsutbrottet.

– De behandlade oss mycket illa. De hotade med att våldta oss. De höll inne med mat och vatten.

”Sparkade oss varje dag”

Israel har avvisat vittnesmålen om grym behandling i Ofer, det stora militärfängelse där många palestinska fångar sitter. Men Tanjii framhärdar:

– Efter den 7 oktober förlorade vi allt.

– De slog oss, sparkade oss varje dag i 49 dagar.

Och även om Västbanken inte är en krigszon på samma sätt som Gazaremsan snurrar våldsspiralen ständigt värre även där.

Israels nya regering, med högerextrema bosättarpartier, innebar en hårdare linje sedan nästan ett år tillbaka. Efter den 7 oktober förvärrades läget ytterligare. Sedan dess har Israels militär dödat över 200 palestinier på Västbanken – alltså ungefär lika många som nu friges, rapporterar israeliska Haaretz. Och under den knappa vecka som vapenvilan rått i Gaza har arméräderna mot palestinskt motstånd på Västbanken fortsatt, så att antalet gripna är på samma nivå som antalet släppta.

Har ”självevakuerat”

Extrema israeliska bosättare får i gengäld härja fritt i området, berättar Haaretz korrespondent Hagar Shezaf i tidningens podd. De skrämmer bland annat palestinska bybor så att de varken vågar vara hemma eller skörda säsongens oliver och ta hand om djuren – avgörande näringsgrenar på Västbanken. Därmed blir de hjälplösa flyktingar i sin egen region, och frågetecknen växer för hur folk ska kunna försörja sig när kriget är över.

– I en del palestinska byar har befolkningen ”självevakuerat” på grund av bosättarnas hot och våld, säger Hagar Shezaf.