Döden i Medelhavet ingen valfråga i Grekland

Massdöden på Medelhavet står i skuggan av ekonomiska bekymmer när grekerna nu går till valurnorna. Ytterkantspartier knackar på dörren – men löften om stabilitet väntas ge den konservative ledaren Kyriakos Mitsotakis en bekväm seger.

”Tuff men rättvis.”

Så har Mitsotakis beskrivit sin regerings migrationspolitik. Sedan han tog över makten för fyra år sedan har antalet asylansökningar i Grekland minskat dramatiskt.

Nya taggtrådsomgärdade center har ersatt de överfulla läger som uppstod vid flyktingkrisen 2015. Samtidigt har Grekland anklagats för att ha satt i system att, i strid med folkrätten, avvisa migranter till havs med bryska metoder.

Katastrofen förra veckan, då flera hundra migranter befaras ha drunknat utanför Greklands kust, utlöste landssorg.

Men migrationspolitiken har inte varit någon stridsfråga i valrörelsen.

– Migrationspolitiken är och kommer nog förbli restriktiv, säger Apostolis Papakostas, sociologiprofessor vid Södertörns högskola.

– Många tycker att andra länder behöver ta ansvar.

Snabba svängningar

Mycket annat har förändrats sedan 2015. Det var året då Alexis Tsipras och hans vänsterradikala parti Syriza sensationellt vann makten. Segern bröt de traditionella partiernas dominans, efter år av skuldkris och djupt missnöje med nedskärningar.

”Grekland har vänt blad!” utropade Tsipras då.

Vänsterledaren lovade ta strid mot den ekonomiska eliten och den internationella ”trojka” som villkorat sina nödlån till Grekland med tuffa åtstramningar.

Men kaotiska förhandlingar slutade i kapitulation under ett nytt, liknande låneavtal.

Förutom svekdebatt och en fortsatt pressad ekonomi plågades Syriza av interna splittringar. I valet 2019 återtog det konservativa etablissemangspartiet Ny Demokrati makten. Det mesta tyder nu på att grekerna ger Mitsotakis nytt förtroende som premiärminister.

– Jag tror att vi nu ser en normalisering av systemet, efter en tid av politiska fyrverkerier, säger Papakostas.

Skandaler och kritik

Mitsotakis stora vallöfte är fortsatt tillväxt. Under den Harvardutbildade 55-åringens styre har Grekland fått sänkta skatter, nya investerare och turistinkomster som börjar närma sig nivåerna före pandemin. Regeringen nämner också gärna att man satsar på försvaret.

Mitsotakis har dock kritiserats för att inte ha tagit bristerna i järnvägsnätet på allvar, efter en dödlig kollision i februari. Han har även pressats av avslöjanden om att underrättelsetjänsten avlyssnat journalister och en ledande oppositionspolitiker.

Situationen i landets polariserade medielandskap har försämrats ytterligare under Ny Demokratis styre, enligt Reportrar utan gränser. I sitt pressfrihetsindex rankar de Grekland som sämst i Västeuropa.

Lågmäld stämning

Oppositionen har dock inte lyckats slå mynt av skandalerna. Syriza samlade endast 20 procent av rösterna i den första valomgången i maj, hälften så många som Ny Demokrati.

Opinionsmätningarna pekar mot ett liknande resultat den andra valomgången. Efter ett årtionde av turbulens uppfattar många greker helt enkelt Ny Demokrati som tryggt, tror Apostolis Papakostas.

– Arbetslösheten har gått ner, folk upplever en stabilare situation, säger han.

– Känslan är att man inte vill äventyra det.

Samtidigt är många greker desillusionerade efter att Syriza inte lyckades leva upp till löftet om en alternativ väg ur krisen.

– Det har varit en rätt lågmäld stämning under valkampanjen och ett svagare politiska intresse bland ungdomar, säger Papakostas, nyss hemkommen från Aten.

Till skillnad från oppositionen har Mitsotakis kunnat peka ut en väg mot egen majoritet. Detta med hjälp av en mandatbonus som tillfaller största partiet, en regel som återinförts under hans styre.

Flera radikala småpartier, däribland vänsternationalistiska Plefsi Eleftherias och högerradikala Niki, har chans att ta sig över treprocentspärren.

– Oppositionen är redan splittrad, och lär bli ännu svagare efter valet, säger Papakostas.