Bjud in aklejan – rabattens ballerina

”De blandar sig friskt med varandra och överraskar ständigt med nya färgkombinationer”

Plötsligt så står den bara där, i din trädgård. Lite blygt nickande i all sin skönhet.

Graciös som en balettdansös. Aklejan har kommit på besök.

I England kallas den ”mormors huva” (Granny’s bonnet), i Frankrike ”älvahandske” och ”vår frus handskar” (Gants de notre dame). I Sverige kallas den ibland älvahandske eller duvblomma. Förr kallades den också akerleja eller blåkniljor.

Fröna är blanka, svarta och stenhårda. Skaka ur dem ur de torra frökapslarna och låt en handfull av dem glida omkring i handflatan. De är som kvicksilver. Och de sprider sig snabbare än blixten. Men vad gör det, hos mig är de alltid välkomna.

Älskas av humlorna

Lättodlad och vacker, det räcker för att platsa i min rabatt. Eller rättare sagt, det är det som krävs för att överleva. Kraven på omsorg är inte stora. Jag har haft aklejor i grusgången och i de små sandfyllda springorna mellan betongplattorna. Fast får de välja själva vill de gärna stå lite halvskuggigt i fukthållande lerjord. Att de dessutom ratas av rådjuren men älskas av humlorna gör inte saken sämre.

Aklejor finns i mängder av färger från sotsvart och mörkaste åskmolnsblått till sirligaste citrongult och snövitt. Doftande eller doftlösa. En- eller tvåfärgade. Hallonaklejan är en underart till akleja och är populär med sina härliga fyllda blommor.

Plocka frökapslar

De blandar sig friskt med varandra och överraskar ständigt med nya färgkombinationer. Vill du inte att den sprider sig alldeles som den själv vill får du vackert plocka bort alla frökapslar innan de sprider sitt innehåll för vinden.

Bredvid den nya uteplatsen, i skuggan av körsbärsträdet?… Där ska jag sätta en klematisakleja ’Clementine White’. De blommar med uppåtvända blommor i stället för hängande som de klassiska aklejorna. Och vad kan vara ljuvligare än att med kaffekoppen i handen vila ögonen i en svävande vit liten dansös?

Text: Nina Kindbro

Foto: Igor Zhorov