Ny lagstiftning om ordningsvakter på väg

helskärm

Natten mot söndag dog en man i samband med att han greps av ordningsvakter i tunnelbanan. Två ordningsvakter har anhållits misstänkta för vållande till annans död.

Samtidigt är ny lagstiftning gällande ordningsvakter på väg, där de föreslås få fler befogenheter.

En statlig utredning, som presenterades i maj 2021, föreslår att det ska bli enklare att ansöka om ordningsvakter och att de ska få utökade befogenheter och bevakningsområden. Till exempel ska kommuner kunna ansöka om att få använda ordningsvakter på specificerade platser.

– Regelverket är föråldrat och behöver moderniseras. Det mer flexibla sättet att använda ordningsvakter kan även frigöra polisiära resurser, sade dåvarande inrikesminister Mikael Damberg (S) då.

Utbildningen av vakterna föreslås också fördubblas från dagens 80 timmar till 160 timmar.

Den nya lagen föreslås träda i kraft i juli 2023, men har mötts av skarp kritik från Amnesty International.

Organisationen har varnat för att ”centrala rättsstatsprinciper står på spel med varje förskjutning av våldsmonopolet till privata aktörer”.

Amnesty anser att den föreslagna förlängningen av ordningsvakters utbildning inte räcker, bland annat då organisationen ser en risk för att ett utökat användande av ordningsvakter framförallt kommer att riktas mot etniska och religiösa minoriteter.

Men utredningens förslag har också välkomnats. Polisen är i sitt remissyttrande positiv till att användningsområdet utökas. Även Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) är positiv till att man får större möjligheter att anlita ordningsvakter.