Bush till sitt sista Nato-möte

Utvidning österut står högst på agendan - men Ryssland säger nej

I dag inleds det sista Nato-toppmötet med George W Bush som USA:s president.

Utvidgning österut står högst på agendan - men motståndet är hårt.

För första gången deltar en rysk president på ett möte med försvarsalliansen Nato.

För Rysslands Vladimir Putin blir besöket i Bukarest ett av hans sista internationella framträdande som sittande president. Samma sak gäller George W Bush. Båda vill med största säkerhet sätta rejäla avtryck inför omvärldens ögon. Åsikterna är så olika de kan bli.

Bush vilja är känd: Han vill göra Nato större och välkomna är alla europeiska demokratier som så vill. Just nu talar Bush om de forna sovjetrepublikerna Ukraina och Georgien.

Hotar med luftvärn

Ryssland säger nej. President Vladimir Putin har tidigare hotat med att rikta sitt luftvärnsförsvar mot Ukraina om landet går med i Nato. Hans efterträdare, Dmitrij Medvedev, delar hans motstånd.

– Inget land kan känna sig nöjd med att ha representanter från en främmande militärallians inpå sin egen gräns, sa Medvedev enligt nyhetsbyrån Reuters förra veckan.

Natoländerna Frankrike och Tyskland är också emot ett ukrainskt och georgiskt Natomedlemskap. Risk för sämre relationer till Ryssland är ett skäl. Även en majoritet av ukrainarna säger nej till Nato.

Ryssland oroar sig också för USA:s planer på ett radarförsvar i Polen och Tjeckien, som ska skydda mot attacker från stater som Iran. Men nu bjuder Bush in Ryssland att delta.

– Det kalla kriget är över. Ryssland är inte vår fiende, sa Bush på plats i Bukarest.

Han och Putin ska träffas på ett sista gemensamt möte redan på söndag, i ryska semesterorten Sotji.

Svensk snabbinsatsstyrka

George W Bush kommer också till Bukarest för att be om fler soldater till Afghanistan. Drygt sex år efter den USA-ledda invasionen av landet är läget oroligare än på länge, särskilt i södra delen av landet.

Här kommer Sverige in i bilden. Vi har redan runt 380 soldater i Afghanistan som arbetar under Natoflagg. Till mötet i Bukarest skickar Sverige en tung trupp bestående av statsminister Fredrik Reinfeldt, försvarsminister Sten Tolgfors och utrikesminister Carl Bildt. De ska delta i den Natoledda och FN-stödda Isaf-styrkans möte.

I sitt utrikestal i riksdagen tidigare i år öppnade Bildt för ett svenskt deltagande i Natos snabbinsatsstyrka i Afghanistan. Men enligt uppgifter till aftonbladet.se kommer Sverige inte att lansera sitt deltagande på mötet i Bukarest.

Natomötet inleds i dag, Sveriges representanter kommer i morgon och på fredag avslutas toppmötet med besök av Rysslands president Putin.

Heta ämnen på Natomötet

Ukraina och Georgien. Länderna är intresserade av medlemskap men Natoländerna är splittrade. USA säger klart ja medan bland annat Frankrike och Tyskland är emot. Redan under Natomötets första dag blev det klart att USA inte kommer att få sin vilja igenom.

Afghanistan. Natoländerna väntas komma överens om en långsiktig närvaro i landet. Samtidigt vill man utbilda fler afghanska soldater för att de på längre sikt ska kunna ersätta de 47 000 utländska soldaterna. USA vill också att Natoländerna själva ska bidra med fler trupper. Frankrike har i Bukarest lovat fler soldater. Både Afghanistans president Hamid Karzai och FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon kommer att delta i diskussionerna.

Balkan. Kroatien och Albanien erbjuds nu att bli medlemmar. Även Makedonien är aktuellt, men här säger Grekland nej.

Ryssland. Avgående president Vladimir Putin kommer till mötet på fredag. Det blir första gången som en rysk president deltar på ett Natotoppmöte. Stridsfrågorna är flera: Nato-utvidgning österut, Kosovo och USA:s planer på ett antimissilförsvar i Polen och Tjeckien, som ska möta hot från stater som Iran.

Frankrike. Landets löfte om fler soldater till Afghanistan ses som ett tecken på president Nicolas Sarkozys önskan om ett närmare samarbete både med Nato och med USA. Sarkozy väntas också trycka på för ett starkare europeiskt försvarssamarbete som ett komplement till Nato.

Kosovo. Trots oenighet kring Kosovos självständighetsförklaring kommer medlemsländerna även i fortsättningen försöka bevara freden genom sina 16 000 Kfor-soldater på plats. Serbien kommer att få veta att dörren för ett medlemskap fortfarande är öppen. Samma sak gäller för Bosnien och Montenegro.

Nya hot. Mötet kommer att enas om ett samarbete mot cyberattacker genom ett specialiserat center med bas i Estland. Natoledaren kommer också att diskutera alliansens framtida roll när det gäller energisäkerhet. Man kommer också ta upp planerna på att utveckla en antimissil sköld.