Storsatsning på matematik föreslås

Skolverket föreslår att regeringen satsar 1,3–2 miljarder kronor på att svenska elever återigen ska bli bland de bästa i Europa på matematik.

Pengarna ska satsas på lärarna för att förbättra undervisningen, rapporterar Ekot i Sveriges Radio.

I över tio år har svenska elevers mattekunskaper minskat. Forskning pekar på vikten av mer undervisning jämfört med enskilda studier.

Var tredje gymnasielärare vet inte heller vad eleverna ska lära sig.

Det är regeringen som gett Skolverket uppdraget att föreslå hur en fortbildning för matematiklärare kan utformas. Efter att ha samrått med representanter från hela skolsystemet föreslår Skolverket att matematiklärarna ska få en webbaserad fortbildning, med stöd av externa resurspersoner.

Förskollärare

Skolverket understryker att fortbildningen bör bygga på kollegialt lärande, det vill säga att mattelärarna också tar hjälp av varandra.

Alla behöriga matematiklärare i grund- och gymnasieskolan och vuxenutbildningen berörs. Dessutom ska förskollärare erbjudas att delta.

Enligt det förslag Skolverket redovisade för utbildningsdepartementet i början av månaden kostar fortbildningssatsningen minst 1,3 miljarder kronor under åren 2011–2016.

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) har tidigare i somras flaggat för en mattesatsning.

Skolan prioriteras i budgeten

– Under hösten kommer vi att presentera en strategi för naturvetenskap, matematik och teknik där även lärarutbildningarna fångas in, sade Björklund till TT i början av juli, med anledning av det låga söktrycket till många lärarutbildningar och i synnerhet till dem med inriktning mot dessa ämnen.

Så sent som i helgen klargjorde statsminister Fredrik Reinfeldt att skolan prioriteras i den kommande budgeten – dock utan att gå in i detalj på vilka förslag som kommer den 20 september.

Enligt Skolverkets beräkningar kostar alltså fortbildningen 1,3 miljarder kronor för de fem första åren. Den summan baseras på att lärarna erbjuds fem procents nedsättning i tjänst med bibehållen lön under ett läsår och resurspersonerna 20 procent. Om lärarna får gå ned tio procent i tjänst och resurspersonerna 15 procent kostar satsningen två miljarder kronor. Men, påpekar Skolverket, siffrorna bör läsas med försiktighet då det råder viss osäkerhet om hur många lärare som i dag undervisar i matematik. Stämmer statistiken handlar det om nästan 40 000 mattelärare som ska fortbildas. "Om regeringen avser erbjuda även förskollärare denna fortbildning tillkommer ytterligare cirka 52 000 personer", skriver Skolverket.

Bildar samtalsgrupp

I sin redovisning till regeringen sammanfattar Skolverket hur kunskapsnivån i matte sjunkit. Ett exempel är resultaten från den internationella och återkommande mätningen TIMSS. Där är Sverige ett av de länder vars resultat försämrats mest. Mellan 1995 och 2007 har andelen svenska elever som i TIMMS inte klarade den allra enklaste kunskapsnivån i matematik ökat från fyra till tio procent. Samtidigt har andelen elever som klarar den svåraste mattenivån har minskat från tolv till två procent.

Det stora fortbildningsprojekt Skolverket föreslår bygger alltså på att en hel lärargrupp eller en hel skola deltar och varje lärare ska samarbeta med sina kolleger. Forskning har visat att ett sådant kollegialt lärande är det mest effektiva, enligt Skolverket. Tanken är att ett antal lärare ska bilda en samtalsgrupp. Det som varje mattelärare lär sig ska prövas i den egna undervisningen, diskuteras och prövas på nytt. Till varje grupp knyts en resursperson som ska vara en erkänt skicklig matematiklärare. Skolverket ansvarar för utbildningen av resurspersonerna, enligt förslaget.

Enligt den tidsplan Skolverket föreslår genomförs fortbildningen i full skala från och med hösten 2013.

TT har sökt utbildningsminister Jan Björklund (FP), men han vill inte säga något om Skolverkets förslag i dag.

”Föremål för diskussioner”

– Vi återkommer i frågan. Den är föremål för diskussioner inom regeringen, säger hans pressekreterare Eva-Marie Byberg.

Mikael Damberg, Socialdemokraternas skolpolitiske talesperson, tycker att Skolverkets förslag är "mycket intressant".

– Det här verkar vara ett förslag som både har en långsiktighet, och innebär att man jobbar kollegialt. Ska fortbildningsinsatser fungera måste de ha en långsiktig karaktär, säger han.

Så om förslaget kommer i regeringens höstbudget får det ert stöd?

– Kommer det i regeringens höstbudget tror jag att det får en stor uppslutning. Sedan får vi se vad regeringen kommer med. Det som talar emot är att regeringspartierna verkar ha låst sina positioner och har hårda förhandlingar. Därför får kanske nya idéer inte plats, säger Mikael Damberg.

TT