För lite – och för sent
Publicerad 2012-05-24
Nytt möte, nya metoder – men räcker det?
Sanningen håller på att hinna ikapp EU:s ledare.
Alla miljarder de plockat fram ur kassakistorna räcker inte för att mildra den djupa krisen.
Det krävs ännu mycket mer. Frågan är vad?
Strax före åtta i går kväll satte sig Fredrik Reinfeldt och EU:s 26 övriga stats- och regeringschefer i ännu ett krismöte med tillhörande middag. Vid halvtvåtiden i natt var mötet slut.
Att middagen blev lång borde inte förvåna någon. För det ser inte ut som om krisen i Europa, och särskilt då länderna med euro som valuta, är på väg att ta slut. Tvärtom tornar nya svarta moln upp sig.
Nattlig krismiddag
Trots räddningsfonder med 1 000-tals miljarder kronor, den nya europakten (och en hel del andra halvnya lagar och regler) och räddningspaket på ofattbara summor till krisländer som Irland, Portugal, Grekland och Spanien har läget inte stabiliserats.
Under sin nattliga krismiddag diskuterade EU-topparna nya sätt att låna pengar som inte skulle kosta krisländerna så mycket att låna.
Det handlar om så kallade projektobligationer (för exempelvis byggen av nya snabba järnvägar), euroobligationer (som gör det billigare för krisande stater att låna) och mer kapital till Europeiska investeringsbanken, EIB, som bland annat lånade ut pengar till Saab.
Men på presskonferensen i natt efter mötet dömde statsminister Fredrik Reinfeldt (M) ut åtgärderna som för små och verkningslösa.
– De tillför lite på marginalen i så fall.
I stället ville han se förbättringar av EU:s inre marknad, särskilt för handeln med tjänster. Fler frihandelsavtal, helst med USA, Kanada och Indien. Samt bättre utbildningssystem, mer konkurrens och enklare lånemöjligheter för privata företag.
Grekland ner i svart hål
Den ekonomiska krisen i Europa har redan pågått i nära fyra år och än syns alltså inte slutet. Så sent som i förrgår varnade den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD för att euroländerna är på väg in i en ”svår recession”.
Grekland är på väg ner i ett svart hål. Efter valet 6 maj gick det inte att bilda regering. Den 17 juni är det omval. Men risken är överhängande att det inte går att få till en regering då heller.
Fullföljs inte planerna på nya nedskärningar i statsbudgeten fryser stödet från EU och IMF inne. Då kan Grekland tvingas lämna euron. Vilka konsekvenser får det? Ingen vet.
Den spanske premiärministern Mariano Rajoy lät närmast desperat. Spanska staten får betala nära sex procents ränta när de lånar pengar, Tyskland fick nyligen låna helt gratis.
16 banker och fyra regioner fick sänkta kreditbetyg häromdagen och det spanska banksystemet darrar.
Förvärras Spaniens problem orsakar det långt större skador än Greklands gjort. Var går den bortre gränsen? Inget vet.
I veckan har börserna fallit rejält, Stockholmsbörsen gick ner 2,8 procent i går igen. Orsaken är den giftiga kombinationen politisk och ekonomisk osäkerhet. När tar den slut? Ingen vet.
Att kräva enkla, tydliga svar av Fredrik Reinfeldt och EU:s övriga ledare låter sig givetvis göras. Men faktum är att Europa aldrig tidigare gått igenom en liknande kris. Det finns inget facit.
Det enda man vet är att det som hittills gjorts har inte räckt. Det krävs mer. Beslut fattas på det ordinarie EU-toppmötet i juni.
Nyckelspelarna i EU-dramat
Namn: Angela Merkel.
Ålder: 57 år.
Yrke: Förbundskansler i Tyskland sedan 2005.
Dagsform: Har åkt på stryk i flera delstatsval på senare tid och miste sin bäste EU-vän Nicolas Sarkozy när han förlorade det franska presidentvalet. I ganska dålig form, alltså.
Roll i dramat: Tyskland är EU:s ledande land. Merkel är för statlig budgetdisciplin, mot euroobligationer och tycker att någonstans måste det bli slut på att mjölka pengar av tyska skattebetalare.
Namn: François Hollande.
Ålder: 57 år.
Yrke: Frankrikes president sedan 15 maj.
Dagsform: På väg uppåt.
Roll i dramat: Kräver att euroländerna slutar att spara sig ur krisen. Vill ha euroobligationer och tycker att den nyligen beslutade europakten måste kompletteras med åtgärder som stimulerar ekonomin. Måste bevisa sig, det är parlamentsval i Frankrike i juni.
Namn: Alexis Tsipras.
Ålder: 37 år.
Yrke: Ledare för vänsterkoalitionen Syriza som blev Greklands näst största parti i valet 6 maj med 16,8 procent av rösterna.
Dagsform: På g. Hans koalition väntas växa ytterligare i nyvalet 17 juni.
Roll i dramat: Något av en gossen Ruda, fast på avstånd. Spelar en nyckelroll i Grekland just nu. Vill behålla euron men säger nej till alla nya sparpaket.
Namn: José Manuel Barroso.
Ålder: 56 år.
Yrke: Ordförande i EU-kommissionen sedan 2004.
Dagsform: Svagt positiv. EU-kommissionen har tidigare föreslagit åtgärder som stimulerar tillväxten och nu har de idéerna fått nytt genomslag i debatten.
Roll i dramat: Ingen aktiv. Men EU-kommissionen är den som ska verkställa de politiska besluten. Så Barroso går inte att runda.
Namn: Herman Van Rompuy.
Ålder: 64 år.
Yrke: Ordförande i Europeiska rådet, stats- och regeringschefernas organ, sedan 2009.
Dagsform: Lågmält tillbakadragen som alltid.
Roll i dramat: Måste ena de stridande viljorna.
Namn: Christine Lagarde.
Ålder: 56 år.
Yrke: Chef för Internationella valutafonden, IMF, sedan 2011.
Dagsform: En maktfaktor i alla de delar av världen som vill låna pengar eller ha goda vitsord om ekonomin.
Roll i dramat: IMF har tillsammans med EU beviljat nödlån till krisande euroländer som Grekland, Portugal och Spanien. Hon deltog givetvis inte i toppmötet men var andligen närvarande.
Namn: Jean-Claude Juncker.
Ålder: 57 år.
Yrke: Premiärminister i Luxemburg sedan 1995 (och finansminister). Ordförande i eurogruppen sedan 2005.
Dagsform: Ska sluta som eurogruppens ordförande. På väg utför.
Roll i dramat: Det är euroländerna som har de största ekonomiska problemen i EU. De har inte hållit sig till budgetreglerna eller lånade för mycket pengar för att bekämpa finanskrisen 2008. En person som det lyssnas till.
Namn: Mariano Rajoy.
Ålder: 57 år.
Yrke: Premiärminister i Spanien sedan 2011.
Dagsform: Halvdan. Han vann visserligen valet nyligen men har tvingats till hårdhänta besparingar i statsbudgeten, bland annat genom anställningsstopp i den offentliga sektorn utom i vården.
Roll i dramat: Har ett skakigt bankväsende. Kan i värsta fall utveckla sig till någonting vi helst inte vill tänka på. Därför tas det hänsyn till honom och Spaniens
läge.