Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Elsa, Isabella

Vännen: Hur kunde spärren släppa?

Publicerad 2018-08-30

En tonåring har häktats misstänkt för mord på en hemlös man i Smedbyparken i Huskvarna. En annan pojke, under 15 år, är också misstänkt.

– Det är så hemskt att unga pojkar kan gå så långt att spärren släpper. Att man kan göra så mot en oskyldig man, säger Iréne Linddahl, en av mannens vänner.

I Smedbyparken strilar regnet ner. Vid den betongplattform där den hemlöse mannen i 50-årsåldern misstänks ha mördats i början av augusti brinner några flämtande ljus. Det är bara ett stenkast från den gamla vapenfabriken som satt Huskvarna på kartan.

Mannen brukade sitta med sin pappmugg vid ingången till Rosengallerian i centrala Huskvarna, några kvarter bort. Han kom till Sverige för fyra år sedan. En som lärde känna honom var Iréne Linddahl, samordnare på Kyrkhjälpen, kyrkornas gemensamma arbete för att hjälpa EU-migranter som kommer till kommunen.

Smörgåspaket och bullar

Mannen besökte Kyrkhjälpens lokaler på morgonen den 7 augusti. Han fick frukost, tackade nej till en dusch men fick med sig ett smörgåspaket och bullar när han gick. Det var sista gången man såg honom i livet.

På kvällen eller natten tros han ha dödats i parken där han sov. Det är det som åklagaren Linda Schön nu hoppas att polisen ska kunna nysta upp. Men Iréne Linddahl ställer också andra frågor om det som hänt.

– Senaste veckorna såg han sliten ut av livet. Han gick med lite böjda knän. Med en tung ryggsäck. I den fanns hela hans liv. Varför ställde vi inte fler frågor? Hade vi kunnat göra något som skulle ha inneburit att han fortfarande var i livet?

Hon tänker ofta på det som hände dagen efter dödsfallet. På morgonen såg hon på sin telefon att en man hade hittats död i Smedbyparken.

– Jag minns att jag tänkte: Det måste vara han, berättar hon.

Identifiera mannen

Iréne Linddahl kontaktade polisen som med hjälp av hennes information kunde identifiera honom. Samtidigt griper alltihop tag i henne.

– Jag blev bestört, kände uppgivenhet. Och jag frågade mig: Hur kunde hans liv ta slut där borta i parken utan att vi gjort mer för honom?

Och sedan kom nästa insikt, att han misstänks ha mördats.

– Denna redan utsatta man. Varför?

Sedan fick hon veta att det är ungdomar som misstänks.

– Det är så hemskt, att unga pojkar kan gå så långt att spärren släpper.

Under ytan

Mannens plats vid Rosengallerian har tagits av en annan EU-migrant. Människor duckar i regnet när de går ut genom dörrarna. Det ser ut som om livet rullar på som vanligt. Men under ytan är sig inget likt.

– Folk frågar: Vad har det blivit av vårt lilla trygga Huskvarna? Hur har det kunna bli så här? Och hur kan det komma sig att ungdomar från den här lilla platsen gör sådant här?

– Jag har träffat föräldrar. De berättar att deras barn som är skolkompisar med de utpekade är bestörta och chockade. Men i dag förs samtal vid många middagsbord mellan föräldrar och barn om det som hänt och det ger hopp, säger Iréne Linddahl.

De finns kvar omkring 30 migranter i samhället. Och arbetet att ta hand om och hjälpa dem fortsätter: frukost, läkarvård, kvällsmat.

Men i Frälsningsarmens lokal står en tom pinnstol vid ett bord. Iréne Linddahl tittar på pinnstolen.

– Det var där han brukade sitta. Han stol är tom nu. Hur kunde det bli så här? säger hon.