Mary Mårtensson: En medicinsk sensation
Publicerad 2014-10-05
Att världen första bebis nu fötts ur en transplanterad livmoder är inget annat än en fantastisk medicinsk sensation.
Det kan - anser jag - i dignitet mäta sig med när världens första provrörsbarn föddes 1978. Det var inte bara en seger för vetenskapen och för Robert Edwards som uppfann IVF-metoden, utan även för de mer än fyra miljoner barn som blivit till på detta sätt. Edwards belönades med Nobelpriset i medicin 2010.
Utan hans IVF-metod hade inte heller det lilla gossebarnet - som föddes ur en transplanterad livmoder för en månad sedan - blivit till. Den är nämligen en del av den långa medicinska och kirurgiska process som krävs för att ett foster ska kunna uppkomma och växa i en transplanterad livmoder.
Metoden riktar sig till de 2 000-3 000 unga kvinnor i Sverige som i dag saknar livmoder. De har antingen fötts utan livmoder, med en missbildad livmoder eller förlorat sin livmoder i exempelvis livmoderhalscancer. Cirka 200 000 kvinnor i Europa uppskattas vara livmoderinfertila.
Starkt motiverad donator
Att ett barn blir till i en transplanterad livmoder är en komplicerad process i flera moment.
Kvinnan ska först genomgå en avancerad operation när livmodern transplanteras till hennes kropp. Det är alltid förenat med risker. Sedan måste hon äta mediciner för att förhindra avstötning av det nya organet. Man måste under en längre tid se hur hennes kropp svarar på den främmande livmodern. Sedan ska en IVF-befruktning utföras. Generellt sett lyckas vart fjärde IVF-försök och forskarnas bedömning är att chansen för en lyckad befruktning är densamma när en transplanterad livmoder används. Därefter ska graviditeten och fosterutvecklingen vara lyckosam.
Mycket kan gå fel på vägen.
Och förutsättningen för allt detta är självfallet att det finns en villig donator med en livmoder i fint skick. Även denna donator ska genomgå ett kirurgiskt ingrepp då hennes livmoder avlägsnas.
Det måste alltså finnas en mycket starkt motiverad donator som är villig att underkasta sig en operation och de risker som den innebär - trots att det inte handlar om att rädda livet på en annan människa, som när man donerar en njure eller en del av en sin lever.
Det ligger nära till hands att tro att denna person kan vara kvinnans egen mor, som själv fött klart, eller någon annan släkting eller mycket nära vän som är beredd att göra en sådan uppoffring. Det har också varit fallet med de nio kvinnor som var och en donerat sin livmoder i det vetenskapliga projektet vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Resultatet av 15 års forskning
I två av de nio fall där kvinnor nu mottagit en ny livmoder har ingreppet misslyckats och livmodern fått avlägsnas. I ena fallet beroende på svår infektion, i det andra fallet på grund av blodproppar i de transplanterade blodkärlen. De återstående sju kvinnorna har under 2014 påbörjat graviditetsförsök.
För den kvinna som på det här sättet fick möjligheten att föda ett barn är det förstås en stor glädje. Men av de skäl som här räknats upp kommer detta sannolikt att bli ett ovanligt ingrepp.
Det kräver som sagt inte bara en motiverad kvinna - utan två.
Den lille pojken som föddes för en månad sedan är resultatet av 15 års forskning. Nu när man lyckats – och världens första bebis härbärgerats, närts och fötts fram ur en transplanterad livmoder – så kommer vi sannolikt inkom kort att få se fler bebisar som blivit till under samma omständigheter. Forskare världen över väntar nu på att kunna genomföra samma behandling.