Sex frågor om den nya virusmutationen
Jörn Spolander/TT
Uppdaterad 2020-12-23 | Publicerad 2020-12-22
Den nya variant av coronaviruset som sprider sig kraftigt i Storbritannien har fått Europas länder att stänga gränserna. Hittills har den bekräftats även i Danmark och Nederländerna. Hur farlig är mutationen – och vad görs för att upptäcka om den finns i Sverige? Mia Brytting, mikrobiolog på Folkhälsomyndigheten, reder ut.
TT: Kan du beskriva den nya mutationen VUI202012/01?
– Det är egentligen inte en enda mutation, utan flera mutationer i en ny virusvariant. Det sker ju mutationer hela tiden när viruset infekterar människor. Just den här varianten ser ut att kunna sprida sig mer effektivt, men den orsakar inte svårare fall av covid-19. Det kommer att komma mycket mer information under de närmaste dagarna, från brittiska forskare som studerar viruset i cellkulturer just nu, säger Brytting.
TT: Vilka frågor är viktigast att få svar på?
– Det är mycket viktigt att förstå vad spridningen beror på. Det man sett hittills bygger på epidemiologiska data samt modellering, som pekar på att varianten sprider sig snabbare. Men man vet inte om det beror på rent biologiska faktorer, som att viruset är bättre på att infektera kroppens celler och sprida sig, eller om det beror på att varianten har kommit in i grupper där smittan sprids extra mycket, som unga personer med täta kontakter. I en cellkultur kan man studera hur viruset beter sig i förhållande till andra varianter.
TT: Den här virusvarianten upptäcktes redan i september i Storbritannien. Varför rapporteras den först nu?
– Det är först nu man börjar se den i större mängd. Det är ju så att vi ser nya varianter hela tiden. Men det är först när man börjar se att en variant sprider sig mycket snabbare, eller uppför sig dramatiskt annorlunda på något annat sätt, som man börjar undersöka den ordentligt.
TT: Vad gör Sverige för att upptäcka den nya virusmutationen?
– Folkhälsomyndigheten har hela tiden en löpande övervakning, där vi samlar in positiva prover för att analysera hela arvsmassan och säkerställa vilken genetisk grupp det tillhör. Nu ökar vi den normala övervakningen och riktar in oss extra mycket på prover från personer som har varit i England.
TT: Hur många prover samlar Folkhälsomyndigheten in på det sättet?
– I normala fall är det drygt 50 prover i veckan. Nu under jul och nyår ska vi ta in ungefär 400 extra prover, och sedan ökar vi kapaciteten ännu mer. Dessutom kommer fler laboratorier i Sverige att utföra liknande analyser, för att öka övervakningen ytterligare. Men de flesta av dem kommer nog igång först efter nyår.
TT: Finns det risk att en person som har haft covid-19 och har antikroppar kan smittas av den här nya varianten?
– Nej, inte vad vi kan se just nu. Vi har ingen information om att det skulle vara större risk för reinfektion.
PODD Att jobba på IVA i pandemin
Aftonbladet Daily intervjuar undersköterskan Maria Bölander.