”Det var som om det hade varit en tsunami”

Vinterns stormar orsakade mångmiljonskador i Skåne – och nu uppdaterar kommunerna sina klimatplaner.
 
Aftonbladets Christina Nordh och Krister Hansson har träffat de närmast drabbade.

Vågorna vräkte in över stranden, rakt över vägen och in på villatomterna.

Efter sig lämnade de kaos med okända uppspolade båtvrak, ekstockar, en söndertrasad parkeringsplats och mängder av sand.

– Vi grät. Det var som om det hade varit en tsunami, säger Pia Svensson, ordförande i Vitemölle lejeförening.

VITEMÖLLA. Våren har ännu inte riktigt gjort entré när Aftonbladet besöker den gamla fiskebyn Vitemölla på Österlen.

Spåren efter vintern syns tydligt. Längs hela vägen ligger mängder av sten i olika storlekar som byborna städat undan från tomter och huvudgatan, Garnhängevägen, som löper närmast havet. I byns hamn har det plötsligt bildats en sandbank mot den norra piren.

– Du kan ligga och sola i hamnen. Det har inte hänt innan. Där har man normalt sett muddrat när yrkesfiskare var igång, säger Krister Hjelm, vice ordförande i bylaget.

De stora telefonstolparna som användes som skydd längs huvudgatan drogs ut i havet och rundade hamnen och strandade på andra sidan.

Morgonen efter Babet, den 21 oktober förra året, var Pia Svensson ute klockan sju på morgonen.

– Jag vaknade på natten av stormen och tittade ut mot havet. Det var förfärligt – och så väldigt ledsamt när man kom ut på morgonen, säger hon.

Krister Hjelm och Pia Svensson visar runt i fiskebyn. I norra delen av byn fanns en parkeringsplats som nyss rymde tre bilar med lätthet. Den finns inte mer, här gapar nu i stället ett stort hål.

Pia Svensson pekar på de tre kvarvarande träden som har trotsat vinterstormarna.

– Vid nästa storm kommer de inte att hålla, då kommer de ligga rakt ner. Då finns det inget skydd alls här. Nu finns det lite rötter, men det är enda skyddet vi har på den här sträckan.

Stormvågorna gröpte också ur fyllnadsmassorna under Garnhängevägen och flera decimeter asfalt hänger i luften. Stora, tunga stenbumlingar har förflyttats som vore de bomullstussar. De ligger nu precis nedanför asfalten.

– Dem har vi flyttat på, så att vi kan komma fram med bilarna. Stormarna flyttar hur stora pjäser som helst, det är sanslöst.

De manshöga sanddynerna som har varit en barriär mellan havet och byn är också bortsköljda.

– Min farfars bror och hans familj fiskade och hade sitt garnhänge här. När de slutade fiska blev det en öppen plats som gjordes om till fotbollsplan – och den var perfekt i storlek. Nu har minst två tredjedelar försvunnit av själva grönytan, ungefär sex meter, säger Krister Hjelm.

En liten bit bort, men alldeles intill stranden, står en gul byggnad. Det är det gamla posthuset.

– Innan lantbrevbäraren kom var det postutdelning där i gamla postahuset, där man fick posten i handen. Nu har lejeföreningen hand om det, du ser hur undergrävt det blev när Babet kom och stolparna under huset stod helt bara. Och i helgen var vågorna uppe vid kanten, säger Pia Svensson.

Vid Aftonbladets besök har lejeföreningen ännu inte fått något besked från Simrishamns kommun om vilka åtgärder som ska vidtas.

– Vi får inte lov att göra någonting. Kommunen hänvisar till Länsstyrelsen, som är väldigt restriktiv med att ge tillstånd för att återställa efter de här skadorna, säger Krister Hjelm.

– Det har alltid stormat, det är inte nytt. Och det har varit mycket stora stormar. Men det som har hänt de sista åren är att vattenståndet har varit högre. Plus att stormarna har kommit från ett håll som har gjort att det slår in mer. Det var höga vågor, väldigt långt ut.

 
Fiskebyarna i Simrishamns kommun drabbades hårt i vinterstormarna och de förstår att det kan ta tid innan turen kommer till Vitemölla, men frustrationen är märkbar.

– Här handlar det om att man riskerar fastigheterna och då behöver man göra någon typ av skydd för att säkra dem, säger Krister Hjelm.

– Men kommunen tycker att naturen ska få ha sin gång. Det gjordes en erosionsplan för några år sedan, men den antogs inte, säger Pia Svensson.

Husen längs Garnhängevägen har murar som skydd mot havet. Men spåren efter vågorna, som gick 20–25 meter längre än normalt, syns tydligt på husgrunderna.

En bybo står och sopar bort sand från gräset efter den senaste stormen. De skyddande sanddynerna är borta och vågorna har fri lejd hela vägen mot husen. Han vill inte medverka i tidningen med vare sig namn eller bild, men säger:

– Vågorna slog mot huset och upp ett par decimeter på husgrunden. Hade vågorna varit en decimeter högre skulle de ha runnit in i trädgården.

Nu ligger sanden tjock på gräsmattan och han har ett styvt jobb med att borsta bort den.

Hos en annan granne en bit längre bort blev källaren vattenfylld när vinterstormarna drog in. I muren, som hans pappa byggde under förra seklet som skydd mot havet, gapar stora hål.

– Jag har bott här i 20 år och det har aldrig hänt tidigare, säger han.

Nu är han i full gång med att planera hur nästa storm ska tacklas.

– Varje gång det kommer en ny storm eller en ny storm är på ingång får man lite fjärilar i magen och blir orolig. Vad ska hända den här gången? Fastigheterna som ligger här är i stort sett oskyddade nu. Kommer en till storm som går långt upp är det risk för erosion under vägen och då försvinner trädgårdar och man får stora skador på husen, säger Krister Hjelm som själv har ett hus som ligger längre ifrån vattnet.

Han berättar att kommunen har sagt att husraden närmast vattnet kommer att vara borta år 2100.

–  Själva stranden har blivit större för den har ätit sig in i det som var garnhängen, ett gräsbevuxet område där vi kunde parkera bilar och fika.

–  Man behöver bygga upp en vall här med stenar för att skydda husen, säger Pia Svensson.

Krister Hjelm säger att han önskar att det hade gjorts fler vallar.

–  Jag menar, man kan ju valla in ett helt land – som Nederländerna. Då skulle man kunna få lägga en vall här också?

Magnus Lindblom, projektledare på Simrishamns kommun, jobbar med skadorna i Vitemölla.

–  Vi försöker återskapa stenskoningar där vi kan, säger han.

Hur ska man skydda fastighetsägarna?

–  Det handlar om vad länsstyrelsen säger. Vi har fått tillstånd att lägga ut hårda skydd på kommunens mark, i strandlinjen.

Däremot behöver enskilda fastighetsägare själva söka tillstånd hos Länsstyrelsen Skåne för sin egendom.

Vid den bortspolade parkeringsplatsen där vägen eroderat ska kommunen vidta åtgärder.

– Vi har fått tillstånd att lägga sten och fylla igen det hålet. De stora stenarna får vi dra tillbaka ut på stranden och lägga dem i linje med träden.

Än så länge är det oklart hur lång tid arbetet kommer att ta.

–  Man vill inte jobba där mitt i sommaren när det är som mest folk. Men det är tänkt att det ska vara klart till hösten, säger Magnus Lindblom.

Efter vinterns tuffa stormar arbetar nu Simrishamns kommun med att uppdatera sin klimatplan för att vara beredda på en ny typ av morgondag.