Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Dagmar, Rigmor

Forskare: Problem när pristagare genistämplas

Sofia Eriksson/TT

Publicerad 2023-10-02

Det är det mest prestigefulla priset en forskare kan få. Men Nobelpriset kan också stärka vetenskapen i en tid då fakta i vissa frågor ifrågasätts, enligt forskaren Emma Frans.

– Men det kan uppstå problem om man fokuserar för mycket på pristagarna.

Upptäckten av gravitationsvågor gav tre amerikaner fysikpriset 2017. Vid sidan av äran och en miljoncheck hoppades forskarna att utmärkelsen skulle stärka vetenskapen i ett USA som vid den här tiden styrdes av Donald Trump, som ifrågasatte forskning inom en rad olika områden.

– Allt som får oss att ta forskare, ekonomer, kemister, fysiker eller biologer på större allvar tror jag är till stor hjälp i en tid då saker förvrängs på grund av att folk inte hörsammar alla fakta, sade en av pristagarna, Barry Barish, till nyhetsbyrån Reuters.

Får konsekvenser

2019 varnade Världshälsoorganisationen WHO för att desinformation kring vaccin utgjorde ett stort hot mot den globala hälsan, med risk att vända de framsteg som gjorts för att ta itu med sjukdomar som kan förebyggas. Och när coronaviruset kom förhindrade konspirationsteorier och myter arbetet med att komma ut ur pandemin, enligt Emma Frans som är författare och forskare inom medicin.

– Det finns en del problem med grupper där man förnekar det som forskare kommer fram till i vissa frågor, dels när det gäller klimatfrågan men också när det gäller vaccin och vaccinvilja. Och vi ser att det ger riktiga konsekvenser, säger hon.

– Samtidigt har vetenskapen och forskare fortsatt väldigt hög ställning, under pandemin stärktes förtroendet till och med. Så på många sätt ser det också bra ut.

Positivt narrativ

Veckan då Nobelpristagarna tillkännages kan vara en nervös tid för framstående forskare som håller sig nära telefonen. När namnet meddelas kablas det ut över världen och in i historieböckerna.

– Det är en vecka då vetenskapen står i fokus. Nyheter har en tendens att fokusera på negativa händelser, men här blir det ett annat typ av narrativ, säger Frans.

– Det är ett sätt att uppmärksamma människans framsteg, rikta strålkastarljuset på det vi får av vetenskapen: bättre läkemedel, nya vaccin, nya upptäckter, teknisk och demokratisk utveckling. Det är viktigt för att stärka vetenskapens ställning.

Men det har funnits kontroverser kring vem som har – och inte har – fått ta emot Nobelmedaljen. Problem kan uppstå om för mycket fokus läggs på pristagarna och de stämplas som genier, menar Frans.

– Det finns Nobelpristagare inom naturvetenskap som efter att de fått ta emot priset gjort ovetenskapliga uttalanden, till exempel förespråkat homeopati eller att man ska bota autism med antibiotika och cancer med c-vitamin, säger hon.

– Den typen av påståenden kan legitimera ovetenskapliga uppfattningar. Därför är det viktigt att skilja på verk och person även inom naturvetenskap. Det är upptäckterna man belönar, det är inte upphovspersonen som är det viktiga.

Skev balans

Så är Nobelpriset alltid bra för vetenskapen?

– Jag är positiv på det stora hela. Vi ska vara stolta över att vi sätter vetenskapen i centrum, säger Frans som ”för transparensens skull” flikar in att hon sitter i styrelsen för Nobelcenter, som dock inte har något med prisutdelningen att göra.

– Men för att priset ska fortsätta vara relevant måste man försöka komma åt den skeva könsbalansen, så att den kvinnliga representationen blir bättre.