Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Eugen, Eugenia

Nu ska till och med krig bli klimatsmarta

Exklusiv intervju med Nato-chefen Jens Stoltenberg

Publicerad 2021-10-27

Jens Stoltenberg.

Inga områden kommer undan klimatomställningen. Nu ska till och med krig bli klimatsmarta.

– Framtidens mest framgångsrika militär är den som orsakar minst utsläpp och är bäst på att utnyttja den nya teknologin, säger Nato-chefen Jens Stoltenberg i en exklusiv intervju.

Följ ämnen
Ryssland

Han är i Stockholm för att knyta ett redan starkt Nato-anknutet Sverige ännu närmare. Tillsammans med Finland är vi de länder som står absolut närmast Nato utan att vara medlemmar. Nu ska vi komma ännu lite närmare.

Vi träffar Natos generalsekreterare på Grand Hotel strax före en middag med utrikesminister Ann Linde. Tidigare på dagen har han träffat både den svenske kungen och statsminister Stefan Löfven. Under onsdagen ska Stoltenberg observera en övning vid Berga örlogsbas och träffa försvarsminister Peter Hultqvist.

Så kanske är det dags för Sverige att ta steget fullt ut och gå med i Nato?

Stoltenberg spricker upp i ett synnerligen brett leende när jag ställer frågan hur han ser på ett svenskt medlemskap. Han visste att den skulle komma och är väl förberedd.

– Natos dörr står öppen men det är Sverige självt som måste bestämma det, säger han. Jag tänker inte ge några råd till Sverige. Inte heller vill jag påverka eller pressa Sverige.

Nato-chefen Stoltenberg spricker upp i ett leende när ett eventuellt svenskt medlemskap kommer på tal.

Samtidigt kallar han utvidgningen av Nato en stor succé. Sedan kalla kriget har antalet länder nästan fördubblats till dagens 30.

Den eviga frågan

Den eviga frågan om Sveriges ena fot i Nato och den andra utanför är vad som skulle hända om Ryssland attackerar Sverige. Skulle Nato komma till Sveriges försvar?

Nu ler Stoltenberg inte längre.

– Skillnaden mellan att vara fullvärdig medlem och partner är att garantin för att alla försvarar ett land som blir angripet inte gäller.

Samtidigt utesluter han inte att Nato skulle agera militärt vid ett angrepp på Sverige.

– I Sveriges fall är det avgörande hur situationen ser ut. Någon garanti finns inte.

Genom de två stora fönstren ut mot Skeppsbron bakom Jens Stoltenbergs rygg syns ljusen från den sena eftermiddagens rusningstrafik mot fonden av Gamla Stan. Det är långt från de utsatta förorterna där de gängkriminella regerar och människor skjuts så gott som varje kväll.

När blir det en säkerhetspolitisk fråga att gängkriminella skapar en situation i ett Nato- eller partnerland som kan vara systemhotande?

Stoltenberg ser lite förvånad ut över frågan.

Gängkriminella inget för Nato

– Nato kan lösa många problem men inte alla. Även om gängkriminalitet kan vara ett stort problem är det i första hand en uppgift för det enskilda landets myndigheter och polis, svarar han.

Men Moderaterna anser ju att gängkriminella bör jämställas med inhemska terrorister. Hur ser du på det?

– Den enda gång som Natos försvarsgaranti utlösts var inte i ett krig utan efter terrordåden den 11 september 2001 i USA. Men då handlade det om ett väldigt stort angrepp som dessutom kom utifrån. Sedan dess har det varit många terrorattacker utan att försvarsgarantin använts. Men till syvende och sista är det ett politiskt beslut i vilken situation den ska utlösas.

Nato genomgår just nu ett stort moderniseringsprogram. En av huvudpunkterna i det är att militäralliansen ska minska sitt klimatavtryck. Det ska ske både genom att Nato bidrar till minskade utsläpp men också genom att vapen och utrustning klimatanpassas.

Framtida krig blir helt enkelt klimatsmarta. Inte som ett led i att förbättra Natos varumärke utan för att det enligt Stoltenberg gör trupperna bättre och mer framgångsrika.

– I framtiden är de bästa fordonen och andra transportmedel elektriska. De är starkare och snabbare. Därför gör de också Nato starkare.

”Kina ingen fiende”

Stoltenberg tar en liten klunk ur vattenglaset.

– Kan vi bromsa klimatförändringarna så minskar vi också risken för flyktingströmmar och för att kampen om exempelvis vatten skapar nya konflikter. Natos främsta uppgift är trots allt att vara fredsskapande.

Trupper.

Men anpassningen är också en nödvändighet för Natos soldater. I Irak är det inte ovanligt att de tvingas arbeta i temperaturer på 50 grader.

– Då krävs det uniformer som är anpassade till klimatet.

Kinas växande makt är den största förändringen under Stoltenbergs dryga sju år på posten.

Vad betyder det för Nato när USA riktar blickarna bort från Europa och mot Kina i stället?

Stoltenberg menar att inte bara USA utan även Europa måste förhålla sig till Kinas nya roll. Det har stor betydelse för vår säkerhet att de kraftigt ökar sina försvarsutgifter, att de har den största flottan i världen och är med och bygger ut 5G-nätet i många länder.

– Jag ser inte Kina som en fiende men samtidigt delar de inte våra värderingar. Se hur de tagit ifrån människor i Hongkong delar av deras mänskliga rättigheter. Vi försöker påverka Kina i rätt riktning. Därför måste vi kunna samarbeta med dem i bland annat klimatfrågan.

Gillar inte frågan

Den senaste tiden har Kina uppträtt alltmer aggressivt mot den lilla ön Taiwan med 23 miljoner invånare som Kina gör anspråk på att införliva med det kinesiska fastlandet. Med våld om så krävs.

Kan det bli så att Nato ingriper om Kina invaderar Taiwan?

Stoltenberg gillar inte frågan.

– Min uppgift är att dämpa spänningarna inte att bidra till att de ökar genom att svara på hypotetiska frågor.

Natotrupper.

Vad ser du som den största säkerhetspolitiska risken i världen just nu?

– Jag har slutat spå om framtiden eftersom så många så ofta har fel. Världen har blivit så sammansatt och komplex. Vi har ett mer aggressivt Ryssland, cyberhotet, ett konstant terrorhot och ett militärt växande Kina. Det viktiga är att vi är förberedda på att allt kan hända.

Pressekreteraren indikerar att våra 20 minuter lider mot sitt slut. Medan Stoltenberg drar på sig kavajen för att fotograf Lotte Fernvall ska ta några sista bilder undrar jag hur hans arbete förändrats i och med att Joe Biden tagit över som president efter den mer eller mindre öppet Nato-fientlige Donald Trump.

Först försäkrar Stoltenberg att det inte är någon större skillnad.

– I många frågor driver Biden precis samma politik.

Men, kontrar jag, lite skillnad i stämningen måste det väl vara.

Stoltenberg ler en smula.

– Det är lite annorlunda.