Flydde Nordkorea – kom till helvetet
Uppdaterad 2013-04-02 | Publicerad 2013-04-01
SEOUL. De unga kvinnorna var övertygade om att livet var bättre där borta.
I en stad i ljus, på andra sidan gränsen.
Den ena hamnade i Sydkorea.
Den andra i helvetet.
Kyrkan i stadsdelen Bang Bae Dong i Seoul har tjugo rum, lika stora som svenska fängelseceller, på övervåningen.
Alla enbart för nordkoreanska kvinnor. Alla upptagna.
Här får de bo.
I några veckor, månader, år.
– Jag var övertygad om att allt var annorlunda i Sydkorea, säger Seol Lee, 26.
Hon är klädd i kavaj, håller hårt i en fejk-Louis Vuitton-handväska och är sen till sin föreläsning på universitetet.
– Jag bodde i Kaesong, precis vid gränsen.
”Var inte som jag trodde här”
Hennes föräldrar hade, till skillnad från de flesta nordkoreaner, råd med en tv.
– Jag såg såpoperor från Sydkorea varje dag. Det var så jag trodde att världen var. Jag var övertygad om att alla var rika, bodde i stora hus och att alla män var lika snygga som på tv.
Hon ville också bli rik. Ha ett stort hus. Och en snygg man.
Så en dag tog hon tusen dollar från föräldrarna, mutade en soldat och promenerade över för att aldrig mer återvända.
– Det var inte som jag trodde här, säger hon nu, fyra år senare.
– Men det är i alla fall bättre än där.
Helvetet tusen gånger om
Bara några dörrar bort i kyrkans korridor sitter Da-Hae Kim, 34.
I motsats till Seol Lee tycker hon Sydkorea är himmelriket. Kanske för att hon jämför det med helvetet.
Även Da-Hae Kim bodde vid gränsen – till Kina.
När maten var slut i Hea-Ryung brukade hon drömma sig bort till staden som verkade dansa av ljus långt där borta.
– Vi hade knappt elektricitet. Det var en annan värld. En ljus värld.
När hennes pappas bästa vän svalt ihjäl bestämde hon sig för att det var dags att fly.
En kvinnlig släkting som flytt flera år tidigare lovade att hjälpa henne.
En tid och en plats och en soldat som tittade åt andra hållet. Och en då 25-årig som kvinna vadade över en flod och hämtades upp av en främling.
Men det visade sig att släktingen hade en helt egen uppfattning om hur Da-Hae Kim skulle betala tillbaka sin skuld. På värsta tänkbara sätt.
Hon vill knappt prata om det.
Hon vill absolut inte att det ska stå vad hon utsatts för i en tidning.
– Kina var helvetet. Nordkorea… tusen gånger om.
I tre år var hon där. Fick dottern Jona Kim.
Stora drömmar för dottern
Hon hörde rykten om att det fanns ett annat liv i Sydkorea. Där hon varken skulle riskera att svälta till döds, eller att vara med om det där andra. Till sist fick hon den sydkoreanska kyrkans hjälp att fly. Men hon var tvungen att lämna sin dotter. I fem år var de från varandra.
– Jag får tårar i ögonen bara jag tänker på det.
Man uppskattar att 24 000 människor har flytt från Nord- till Sydkorea. För sju månader sedan blev äntligen Jona Kim en av dem, när kyrkan lyckades få hit henne. En idag sjuårig flicka som under intervjun överöser sin mamma med pussar.
– Jag har så stora drömmar för Jona. Hon växer upp i ett fritt land, i Sydkorea. Hon ska bli välutbildad, säger Da-Hae Kim.
– Det ska jag inte alls, svarar dottern.
– Jag ska bli berömd.