Dna-lagring kan slå ut hårddisken

Olof Svensson

helskärm

Snart kan du ha hela Wikipedia i fingerspetsen och alla världens hårddiskar i näven.

Forskare i Storbritannien har nämligen lyckats lagra data i en dna-spiral.

Bedriften kan komma att revolutionera hela vårt sätt att lagra digitalt material.

Det brittiska forskarteamet lyckades nyligen föra över 154 av Shakespeares sonetter, ett foto, ett forskningsdokument och ett 26 sekunder långt ljudklipp från Martin Luther Kings historiska tal "I have a dream" till en knappt synlig dna-sekvens i ett provrör.

Inte nog med att teamet fick in materialet - man kunde senare även plocka fram informationen utan att någon del av den försvunnit - något som flera forskare försökt med tidigare utan att lyckas.

Forskarnas arbete kan nu revolutionera hela vår metod för att lagra datainformation.

Kan hålla i tiotusentals år

Framför allt beskrivs dna-lagringen som ett oslagbart sätt att arkivera information som inte nödvändigtvis behöver tas fram eller uppdateras dagligen.

Att koda tillbaka materialet till vanligt begriplig data med ettor och nollor tog nämligen forskarna två veckor.

Männen bakom bedriften, Ewan Birney och Nick Goldman på European Bioinformatics Institute i Hinxton, kom på idén när de var på puben.

– Dna är ett väldigt kompakt sätt att lagra information och vi insåg att vi kunde lyckas göra det, sa de vid en presskonferens enligt Discovery News

Med den nya upptäckten ser de framtida möjlighet att säkerställa och arkivera historiska skatter, till exempel gigantiska bibliotekssamlingar. Det öppnar även upp för en betydligt säkrare backup - till skillnad från vanliga hårddiskar kan dna-lagringen förmodligen hålla i tiotusentals år. 

– Placera det bara i en kall, torr och mörk plats och låt det ligga, säger Ewan Birney till nyhetsbyrån AP.

Alla hårddiskar ryms i handflatan

I september förra året släppte två forskare från Harvard en liknande studie. Precis som sina brittiska kollegor såg de stora möjligheter med den nya tekniken.

Enligt en av forskarna, dna-experten Harvard Church kan det i framtiden bli möjligt att lagra hela Wikipedia på fingerspetsen, och all information i världens alla hårddiskar i handflatan, skriver AP.