Säpo om datalagring: Vi återfår inte förmågan

Regeringen föreslår en ny lag som ska tillåta datalagring för brottsbekämpning. Förslaget följer datalagringsutredningens förslag från 2017 som fick hård kritik av polisen för att vara otillräckligt.

– Vi återfår inte vår förmåga, säger Säpo om det nya förslaget.

Exakt vad regeringen föreslår i sin lagrådsremiss är inte känt, eftersom lagrådsremissen blir offentlig först på torsdag. Allt som erbjöds vid inrikesministerns presskonferens på tisdagen var ett pressmeddelande och två overheadbilder.

Av dessa framgår att datalagringen begränsas både till omfattning och tidsperioder jämfört med tidigare lagstiftning, helt i enlighet med utredningens förslag. Uppgifter om var en mobiltelefon befunnit sig under ett samtal ska lagras i två månader av teleoperatörer, och uppgifter om vem som pratat med vem i sex månader. Abonnemangsuppgifter vid internetåtkomst ska lagras i tio månader.

Utredningsförslaget som kom 2017 fick kritik av såväl polisen som säkerhetspolisen. Förslagen var inte tillräckliga, ansåg man. På Säpo säger man att lagförslaget ändå är bättre än ingenting.

Svår balansgång

– Vi hade gärna sett att skyldigheten att lagra omfattade lika många uppgifter och lika lång tid som tidigare. Men med förslaget får vi tillbaka en del av den förmåga vi tappade tidigare. Och det är välkommet, säger Gabriel Wernstedt, pressekreterare på Säpo.

– Sen är det fortsatt så att den förmåga som vi tidigare haft återfår vi inte med det här förslaget, säger Wernstedt.

Inrikesminister Mikael Damberg (S) skulle ha velat gå längre.

– Detta är en balansgång mellan integritet och polisens möjligheter att utreda brott, säger han.

Moderaterna är skeptiska till regeringens lagrådsremiss.

Snålt tilltaget

– Vi tycker att tidsgränserna är ganska snålt tilltagna, vilket också säkerhetspolisen har pekat på tidigare. Kanske särskilt när det gäller rikets säkerhet så är två månader för att spara lokaliseringsuppgifter litet i underkant. Vi gör bedömningen att man skulle kunna vara litet tuffare, säger partiets rättspolitiske talesperson Johan Forssell (M) till TT.

I december 2016 konstaterade EU-domstolen att svensk datalagring strider mot EU-rätten. Sen dess har polisen inte haft möjlighet att utreda brott med hjälp av datalagring, om telebolagen vägrat lämna ut lagrade uppgifter.

– Poliser jag pratade med sa att ljuset släcktes. Nu är det hög tid att tända lampan igen, säger Damberg.

Kritiken mot utredningsförslaget 2017 kom från två håll. Samtidigt som polisen tyckte att förslagen inte var tillräckligt långtgående, varnade hovrätten för övre Norrland att även utredningens förslag sannolikt skulle fällas i EU-domstolen.

Överklagas igen

Tidigare hade tele- och internetoperatörer krav på sig att spara i princip all trafik till och från datorer och mobiltelefoner i sex månader. I december 2016 slog dock EU-domstolen fast att datalagringen stred mot EU-rätten, i den så kallade Tele2-domen.

Det är sannolikt att telekombolagen överklagar även den nya lagen.

– Jag förutsätter att bolagen följer lagstiftningen, säger Mikael Damberg.

Bahnhofs vd Jon Karlung anser att den nya lagrådsremissen om datalagring i princip är en omskrivning av det förslag som underkändes av EU-domstolen.

– De döper om saker och försöker trixa igenom det här förslaget utan hänsyn till att det faktiskt finns ett tydligt och välskrivet domslut från EU, säger han.

Enligt Karlung kommer Bahnhof att överklaga om det nya förslaget blir lag.