"Det händer sällan olyckor med bussar men när det gör så blir det allvarligt. Då måste vi inse att bältesanvändningen är avgörande. Jag använder själv alltid bälte när jag åker buss", säger Tomas Eneroth. Arkivbild.
1 / 3Foto: Tomas Oneborg/Svd/TT
Tre elever omkom när en buss åkte av vägen utanför Sveg för två år sedan. Ingen av de omkomna hade bälte på sig och i fokus kom frågan om bältesanvändning ombord på bussen.
– Jag tycker den reflektion man ska dra efter bussolyckan är att det har en otrolig betydelse att man är bältat i bussen, säger Tomas Eneroth till TT.
På onsdagen inleds rättegången i Borås tingsrätt mot den chaufför som körde olycksbussen. Vid olyckan den 2 april 2017 omkom tre personer och 38 skadades. Bara en person av dem som omkom eller fick allvarliga skador använde bälte i bussen.
I efterspelet har många ställt frågan om flera kunde hade överlevt eller klarat sig lindrigare undan om alla använt bälten. Under de två år som gått har flera instanser arbetat med frågan om hur man ska kunna öka bruket av bälten i bussar.
– Det tog väl nästan tjugo år att lära folk att ta på sig bilbälte. I dag tycker de flesta det är naturligt. Beteende- och attitydförändringar tar tid, säger Anna Grönlund, vice vd på Sveriges Bussföretag.
Information och regler
Vägen framåt tycks handla både om bättre information och förändrade regler.
Transportstyrelsen har på infrastrukturminister Thomas Eneroths uppdrag tagit fram en rapport där man lämnar flera förslag om just bältesanvändningen. Många av förslagen är riktade direkt till bussbranschen.
– Men vi jobbar vidare. I ett senare skede kan det landa i en framställan om att trafikförordningen ska ändras. Då blir det upp till regeringen att ta ställning, säger Omar Bagdadi, utredare på Transportstyrelsen.
– Jag utesluter inte att gå vidare för vi måste se att bältesanvändningen ökar, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth
En konkret åtgärd är att Transportstyrelsen den 1 oktober förra året skärpte sina föreskrifter om bältesanvändning så att det nu är obligatoriskt med utrop som påminner om att spänna på sig bältet i långfärdsbussar och på längre busslinjer.
Anpassade tidtabeller
Andra förslag i rapporten är bland annat:
+ Utreda förändrade regler om bältesanvändning.
+ Anpassa tidtabeller så att passagerare på ett tryggt sätt ska hinna stiga av bussen även om de sitter bältad.
+ Uppmana myndigheter att vid upphandlingar prioritera sittplatser och bälten i bussar som får köra fortare än 70 km/tim.
Och just stående passagerare i bussar som får köra över 70 km/timmen är problematiskt
– Att på samma sträcka ena gången få stå i bussen och nästa gång behöva sitta med kravet att vara bältad urholkar passagerarnas acceptans för bälteskrav, säger Omar Bagdadi.
– Finns det passagerare som står upp får chauffören i stället sänka hastigheten.
Andra möjligheter som diskuteras i branschen är tekniska system som påminner passageraren om bältet. Det finns också försök med en teknik där sätet står i en rakt uppsatt position innan man knäppt fast bältet. Och först med bältet är påtaget kan sätet ändras till en bekvämare ställning.
– Det är möjligt att man kan gå vidare med tekniska krav och specifikationer som ökar bältesanvändandet, säger Tomas Eneroth.
Bälten räddar liv
Men alla berörda parter är överens. Att använda bälte i bussen ökar tryggheten och räddar liv.
– Det händer sällan olyckor med bussar men när det gör så blir det allvarligt. Då måste vi inse att bältesanvändningen är avgörande. Jag använder själv alltid bälte när jag åker buss, säger Tomas Eneroth.
