Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Birgitta, Britta

Attacken kan hjälpa Palin till Vita huset

Sarah Palin.

Men hon är definitivt en av dem som bidragit till den hätska stämningen i amerikansk politik.

Få tror att hon menade att uppmana till våld med sina gevärssikten på demokratiska delstater som stödde Obamas hälsovårdsreform. Palin uppmanade amerikanerna att ”inte retirera” utan att ”ladda om”.

I efterhand framstår detta bildspråk i bästa fall som osmakligt. I sämsta fall kan det ha bidragit till att förstärka den hatstämningen.

Gabrielle Giffords reagerade själv mot bilderna och menade att Palin måste inse att sånt ”kan få konsekvenser”.

Med Tea Party-rörelsen har den politiska retoriken i USA blivit ännu aggressivare och mer extrem. Sarah Palin och hennes fränder har ”tvingat” det republikanska partiet att också höja tonläget för att inte förlora sympatier.

Anständighet har inte varit ledordet för amerikanska politiker de senaste åren.

Kortsiktigt kan Palin ta stryk av debatten som nu blossar upp i USA. På längre sikt kan den hjälpa henne att bli presidentkandidat om två år.

Den utlösande faktorn till mycket av hatet är Obamas reform som ska ge alla amerikaner allmän sjukförsäkring. För en svensk låter det som en ren självklarhet. Men många amerikaner är emot allt vad statlig inblandning heter. Palin och många republikanska politiker hävdar på fullaste allvar att hälsovårdsreformen är ett ideologiskt projekt vars syfte ytterst är att föra USA in på vägen mot socialism.

Åsikten förstärks ytterligare av talkshowvärdar på högerkanten som trummar på mot Obama som mot ingen tidigare amerikansk president (möjligen undantaget Clinton, men då gällde det hans sexuella äventyr i Ovala rummet).

Demokraterna är långtifrån oskyldiga till det uppskruvade tonläget. Politikerna trissar varandra. Giffords pappas svar på en fråga om hans dotter hade några fiender (”ja, hela Tea Party-rörelsen”) bidrar till att lägga ännu mer ved på brasan.

Attentatet sker mot en fond av djupt missnöje.

USA:s självbild är att man är störst, bäst och vackrast. Amerikanerna är vana vid att det ska gå bra för dem. Att de ständigt kan höja sin levnadsstandard. Att supermakten lätt vinner sina krig.

Därför är frustrationen stor över att den ekonomiska krisen vägrar släppa sitt grepp om USA. Att arbetslösheten biter sig kvar nära tio procent. Och att USA:s militära styrka fått sig rejäla törnar av det utdragna kriget i Irak och att det går ännu sämre i Afghanistan.

Sammanhållningen efter terrordåden 11 september 2001 har förbytts till ett allas krig mot alla. Den normala optimismen har ersatts av en känsla av tillbakagång.

Attentatet mot Giffords kan vara en helt isolerad företeelse utförd av en galen hjärna. Men det kan lika gärna vara upptakten till en ny våg av politiskt våld i USA.

Landet är i en brytningstid. Stämningen påminner lite om rasbråken och protesterna mot Vietnamkriget på 60-talet. Om 90-talets högerterrorister med Oklahomabombaren Timothy McVeigh i spetsen.

Nu krävs att USA:s politiker gör allvar av sina egna uppmaningar om att sänka tonläget och framstå som goda exempel.

I stället för att försöka vinna politiska poänger på attentatet.

Annars väntar mer våld runt hörnet.