Färjan sjönk på mindre än en timme

Bara 137 överlevde – så gick katastrofen till

Det började med att bogvisiret och bogrampen slets loss och vatten forsade in på bildäck.

Mindre än en timme senare hade Estonia sjunkit.

Estonia sjönk natten till den 28 september 1994. 852 personer omkom, av dem 500 svenskar. Bara 137 människor överlevde. Färjan var i storm på väg från Tallinn till Stockholm. Förlisningen skedde cirka fem landmil söder om finska Utö.

Den internationella haverikommissionen överlämnade sin slutrapport i december 1997. Den viktigaste slutsatsen var att fästena och låsen till Estonias bogvisir var underdimensionerade. Estonia kantrade till följd av att stora mängder vatten forsade in på bildäck.

Efter svenska riksdagsmäns krav på en ny haveriutredning beslöt regeringen 2005 om en ny studie, som skulle söka ge svar på varför fartyget sjönk så snabbt. Det SSPA och Chalmers i Göteborg kom fram till följer ganska väl haverikommissionens resultat.

SSPA gav följande scenario:

Estonia går in med lite för hög fart mot vind och vågor. När bogvisiret slits av öppnas också rampen innanför. Det stora bildäcket ligger nu öppet och vattenfylls snabbt. Fartyget får snabbt slagsida och girar, i stort sett av sig självt, upp mot vågor och vind. Motorerna slås ut och fartyget driver med 90 grader mot vinden. Det lägger sig snart på ena sidan, och sedan upp och ned. Färjan sjunker klockan 01.58.

Det gick på mellan 50 och 55 minuter, sedan bogvisir och ramp hade slitits bort.

TT