”Han är vår ängel”
Uppdaterad 2013-12-21 | Publicerad 2013-12-20
David tittade inte bort från tiggaren – reste till Rumänien och byggde hus åt Vasil
Det började med 400 kronor i småpengar och slutade med ett hus i Rumänien.
Mitt i vardagen gjorde David Larsson det där som ingen annan gör.
Han sa hej - och förändrade livet för en hel familj.
– Det egentligen ganska enkelt, jag tror på att ge människor fiskespön i stället för att kasta fisk på dem, sa Svenska Hjältars Medmänniska 2013 när han tog emot priset på Cirkus scen.
1536 kilometer.
Så långt är det mellan Cirkus i Stockholm och byn Valeseca i nordöstra Rumänien.
Men när David Larsson tog emot priset för årets medmänniska kände nog alla, både i publiken och framför tv-apparaterna, hur det där avståndet krympte.
Rejält.
För Davids hjältemod ligger inte i fortsätta gå, det handlar om att våga stå still.
För två år skulle David Larsson växla in kyrkans fikapengar när han gick förbi den romska mannen Vasil Tokander, 28, som spelade dragspel utanför ICA i Bollnäs.
Men i stället för att göra det de flesta av oss gör - gå vidare, öka avståndet - stannade David upp och började prata.
Enkronorna, totalt 400 kronor, gav han till Vasil och det kommande året korsades deras vägar flera gånger.
Samtalet fortsatte och Vasil berättade om sitt liv, hur han kommit till Sverige med sin familj för att spela ihop pengar och om situationen för romer i Rumänien.
”Jag vill ha ett eget hus”
När David frågade vad Vasil önskade mest av allt i livet kom svaret direkt:
– Jag skulle vilja ha ett eget hus i Rumänien, sa han.
Där och då föddes en tanke, där och då föddes vad som kom att bli en vänskap - och ett hjältedåd.
David Larsson la upp en film på Facebook och startade en insamling för att kunna hjälpa Vasil med hans dröm.
David fick ihop 60 000 - men nöjde sig inte med det.
Istället för att ge familjen pengarna och sedan gå vidare i livet stannade han upp igen.
Och gav sig samtidigt ut på en resa som kom att bli både lång och snårig.
– Efter en tid började jag fundera på om det var rätt tillvägagångssätt att bara ge pengarna. Jag kände ju inte ens den här familjen. Någonstans där beslutade jag mig för att sticka ner och hjälpa till att bygga det där huset, säger David.
Den 31 augusi 2012 satte sig David och familjen i en bil och åkte ner till Rumänien.
Tio veckor senare hade de köpt loss en bit land - och huset stod klart.
– Jag förstod rätt snabbt att det här skulle bli så himla svårt. Jag visste ju faktiskt inte hur man bygger ett hus, jag visste inte vad marken skulle kosta, säger David.
– Det gick inte lätt, men det gick. Man fick lära sig mycket nya saker efterhand.
”Jag tror på att ge folk fiskespön istället för att slänga fisk på dem”
När huset stod klart åkte David tillbaka till Sverige, men kontakten med familjen upphörde inte med det - tvärtom.
Idag har insamlingen blivit en fadderverksamhet, där privatpersoner kan ge en viss summa varje månad.
Pengarna har möjliggjort att Vasil kan gå i skolan och praktisera på en bilverkstad.
– Det egentligen ganska enkelt, jag tror på att ge människor fiskespön i stället för att kasta fisk på dem, sa David på Cirkus scen.
Och lika enkelt svarade han på frågan vad enskilda människor i Sverige kan göra för att påverka, att inte trubbas av, att inte öka avståndet till människor på gatan.
– Jag kanske inte har råd att ge 20 kronor till varje tiggare som jag går förbi. Men jag kan hälsa, jag se och bekräfta att han eller hon är en individ som faktiskt också lever på den här jorden.