M: Hultqvists doktrin rasade som ett korthus

helskärm

Det blev ett griftetal över den övergivna säkerhetspolitiken när moderaten Hans Wallmark steg in i debatten om regeringens utrikespolitiska deklaration.

– Vi är samlade för att ta farväl av den svenska allianslösheten, sade han.

Moderaterna stödjer fullt ut regeringens Natolinje i utrikesdeklarationen och välkomnar Socialdemokraternas snabba svängning i Natofrågan.

Wallmark, utrikespolitisk talesperson, tog upp datumet den 24 februari, då Ryssland inledde sin invasion av Ukraina.

– Den dag Hultqvistdoktrinen och den militära allianslösheten rasade samman som ett korthus.

Samtidigt undrade han om det inte finns ett uns av självkritik över att Socialdemokraterna hårt har kritiserat dem som velat ha ett medlemskap i decennier. I den förra utrikesdeklarationen, från den 16 februari i år, var ett Natomedlemskap uteslutet.

– Den säkerhetspolitiska linje som Sverige hade i 200 år tjänade Sverige bäst, svarade utrikesminister Ann Linde (S).

Snabbt linjebyte

Men, tillägger hon, det som låg bakom det snabba linjebytet var Rysslands invasion av Ukraina och att Finland också beslutade att söka inträde i Nato. Det förändrade helt läget.

– Då är vi beredda att ändra oss, säger Ann Linde.

Vänsterpartiets Håkan Svenneling uttryckte oro för vad regeringen är beredd att ge upp för att tillfredsställa Turkiet.

– Vad är Sverige berett att förhandla bort i konstruktiv anda? Vapenexport? Utvisa kurder som sökt skydd här? undrade han.

Förhandla bort

Utrikesministern ville inte svara direkt på frågorna.

– När man har en ratifikationsprocess kan det alltid komma upp frågor och problem på vägen, vilket har skett. Vi behandlar det i konstruktiv anda med Finland och Nato. Min bedömning är att det inte underlättas av att jag kommenterar de diskussioner som pågår nu, säger hon.

Det svaret tillfredsställde inte Håkan Svenneling.

– Det är anmärkningsvärt att utrikesministern inte är beredd att kommentera vad som ligger på bordet, det är en indikator på att regeringen är beredd att öppna upp för vapenexport till Turkiet. Jag är orolig för vad regeringen förhandlar bort för att bli medlem i Nato, säger han.

– Det finns ingen anledning för kurder i Sverige att känna oro, vi diskuterar inte kurder, däremot tar vi den oro Turkiet visar för terrorism på allvar, säger Ann Linde.

Tog upp Kakabaveh

Kristdemokraternas Mikael Oscarsson ville ha svar på vad regeringen gör för att inte en politisk vilde på vänsterkanten, Amineh Kakabaveh, ska blockera Natoprocessen.

– Låt mig invända mot beskrivningen politisk vilde på vänsterkanten, man kan gott säga ledamot av Sveriges riksdag, kontrade Ann Linde och sade sedan att samtalen med Turkiet fortsätter.

Centerpartisten Kerstin Lundgren vill veta om Sverige stödjer Ukrainas, Moldaviens och Georgiens försök att bli kandidatländer till EU.

– Vi bör tydligt markera och ge Ukraina, Moldavien och Georgien kandidatstatus. Vi ska inte vara rädda för att provocera, säger hon.

SD erkänner fel

– Det är väldigt viktigt att vi stödjer Ukraina i deras medlemskapsansökan och vi gör det, säger Ann Linde.

Sverigedemokraten Aron Emilsson kritiserade regeringen för senfärdighet, trots att SD ändrade sin syn på Natomedlemskap några veckor före Socialdemokraterna.

Han fick kritik för att partiledaren Jimmie Åkesson inte kunde välja mellan USA:s president Joe Biden och Rysslands president Putin kort före invasionen av Ukraina. Och för att SD röstade emot ett stödpaket till Ukraina i EU-parlamentet.

– Jag vill vara mycket tydlig, ja det var nog fel att inte från allra första början stödja Ukraina, säger Aron Emilsson.