Så dyr blir bensinen om MP får bestämma

Nivette Dawod

Miljöpartiet vill höja miljöskatten i den vårbudget som partiet presenterade idag.

Det skulle innebära att literpriset på bensin höjs med 70 öre, eller närmare 100 kronor i månaden för en bilist.

– De som är beroende av bil får väldigt lite tillbaka på det här, säger Mikael Högskoog på Motormännens riksförbund.

Flera skattehöjningar föreslogs när Miljöpartiet presenterade sin vårbudget i riksdagen idag.

Framförallt på miljö och inkomster. Den totala skattehöjningen skulle hamna på 27,4 miljarder, presenterade ekonomisk-politiske talespersonen Per Bolund.

– Att inte ha en aktiv politik för att möta klimatförändringar är att inte ta ansvar för ekonomin, sa han.

Höjningen innebär nästan 20 miljarder mer i skatter än regeringens vårbudget.

Bland miljöskatterna föreslås att man höjer koldioxidskatten. I regeringens budget ligger fokus snarare på att höja fordonsskatten.

MP:s skattehöjning skulle motsvara en ökning på bensinpriset per liter med 70 öre.

– Koldioxidskatten vet vi är ett enormt effektivt styrmedel som minskar utsläppen och ökar energieffektiviteten i ekonomin. Regeringens politik handlar om att höja skatten på fordon även om de står stilla. Vi vill ta ut högre skatt om man kör mycket. Det påverkar miljön, och då är det rimligt att man får betala mer skatt, säger Per Bolund.
För en genomsnittlig bensinbilist skulle det innebära en höjning på 50 till 100 kronor i månaden, enligt Miljöpartiet.

”Väldigt lite tillbaka”

Förslaget mottas med skepsis av Motormännens riksförbund.

– Att höja koldioxidskatten på bensin och diesel innebär att de som är mest beroende av bilen får betala och samtidigt får väldigt lite tillbaka. Man tar i budgetförslaget också pengar från väginvesteringar för att minska klimatutsläppen, det innebär inte per automatik att man kommer åt utsläppen. Däremot utgör det risk för infrastrukturen på vägarna, säger Mikael Högskoog, pressansvarig på Motormännens riksförbund.

Peter Jeppsson, vd på Transportgruppen, arbetsgivarorganisation inom transportnäringen, säger:

– MPs vårbudget visar samma retorik med krav på minskade transporter och att sätta trafikslagen mot varandra som vi hört under lång tid, säger han.

Han berättar att Transportgruppen redan i dag arbetar med att stödja utvecklingen av hållbara transporter.

– Vi tror inte på en framtid som ska försvåra transporter eller tvinga dem politiskt att välja vissa trafikslag. Ekonomiska styrmedel ska vara effektiva för att minska utsläppen till lägsta kostnad, men skatte- och avgiftshöjningar som enbart leder till kostnadshöjningar för svenskt näringsliv utan andra alternativ än att flytta produktion till andra platser leder vare sig till lägre utsläpp globalt eller ökad välfärd och sysselsättning här hemma.

Miljöpartiet vill lägga 30 miljarder kronor, stora delar omprioriterade från väginvesteringar, på bland annat kollektivtrafik och cykelmöjligheter.

– Vi vill föra en aktiv cykelpolitik för att fler ska välja cykeln som transportmedel, säger Per Bolund.

Man föreslår också en klimatskatt för flyget.

Borg skeptisk

När finansminister Anders Borg (M) tidigare på onsdagen la fram sin kritik mot MP:s vårbudget sa han att det kunde bli svårt för MP att bekosta sina klimatinvesteringar tillsammans med Socialdemokraterna, som uttryckt att man ser MP som ett samarbetsparti, eftersom S inte har uttryckt samma klimatplaner.

– Här är skillnaden fem miljarder och om jag förstått det rätt så är klimatpolitiken inte oviktig för MP, sa Borg till TT.

– Man kan inte som miljöpartist komma tillbaka och inte ha levererat i klimatfrågan.

Han sa också att det enda stora förslaget partierna tycks vara överens om är att höja arbetsgivaravgifterna för unga.

– S säger nej till MP:s mycket breda miljöskattehöjningar och på andra sidan säger MP, vad man kan läsa ut, nej till en höjning av restaurangmomsen, sa han till TT.