Medier smutskastas med falska #metoo-anklagelser
Smutskastningskampanjen mot etablerade medier blir allt mer kreativ.
I dagarna försökte någon lura journalister att publicera #metoo-anklagelser mot en amerikansk senator, genom förfalskade dokument.
Nästa år är det val i Sverige – och det finns risk för att metoderna kommer hit.
Läs också: Så riggas ett val by abgrafik - InfogramTidigare i veckan damp en stämningsansökan ner i inkorgen hos flera amerikanska medieredaktioner. Materialet var potentiellt sprängstoff: anklagelser om sexuella trakasserier mot Chuck Schumer, som leder demokraterna i senaten och är en av Donald Trumps hårdaste kritiker.
Men dokumentet var falskt. Kvinnan som ”skrivit under” stämningsansökan dementerade att hon lämnat in den. Chuck Schumer polisanmälde bluffen och ingen redaktion publicerade uppgifterna.
Vem som låg bakom dokumentet är inte känt. Men strax före det började cirkulera på redaktionerna twittrade högeraktivisten Mike Cernovich att han hade dem i sin ägo. Cernovich var den som nyligen läckte (sanningsenlig) information om en annan kongressledamots sexuella trakasserier, som ledde till att han fick avgå.
Syftet med de falska anklagelserna tycks ha varit tudelat. Självklart hoppades man på att uppgifterna, trots att de var påhittade, skulle påverka Schumers rykte.
Men händelsen ska nog också ses som en del i kriget mot journalistiken. Kunde man lura medier att publicera anklagelserna skulle förtroendet för dem rasa ytterligare när bluffen uppdagades.
Det skulle inte vara det första försöket.
Washington Post avslöjade nyligen att en kvinna vid upprepade tillfällen försökt att få tidningen att publicera falska uppgifter om sexuella trakasserier mot senators-kandidaten Roy Moore. Moore hade tidigare anklagats för att ha gjort närmanden mot minderåriga flickor. Anklagelser som publicerades i Washington Post och som sannolikt ledde till att han förlorade valet.
Kvinnan var utskickad av Project Veritas, en organisation som med dold kamera och hemliga inspelningar försöker smutskasta etablerade medier. Kvinnan hade tillbringat månader med att infiltrera nätverk för journalister – och hade till och med gått på två träffar för tidigare Washington Post-anställda.
Traditionella medier har allt oftare hamnat i skottgluggen för den anti-etablissemangsrörelse som politiker som Donald Trump säger sig företräda.
Att utnyttja de tusentals modiga kvinnor som trätt fram under #Metoo-rörelsen är så klart cyniskt, men inte heller förvånande. Det har i viss mån även skett i Sverige.
Det vore konstigt om inte dessa aktiviteter ökade under valåret, speciellt med tanke på vilken enorm sprängkraft #metoo-upproret haft.
Hittills har de flesta försöken att lura medierna misslyckats, då de som ligger bakom dem underskattat det journalistiska hantverket. Till skillnad från vad många verkar tro finns långtida och komplexa metoder för att verifiera uppgifter (vilket naturligtvis inte gör oss immuna från fel). De här försöken sätter ljuset på skillnaden mellan forum som Flashback, som nyligen pekade ut fel miljöpartist för sexuella övergrepp, och de som tar yrkesrollen på allvar.
De som försöker sprida desinfomation hoppas att ett uppskruvat tempo och ökat fokus på de brott som begåtts inom ramen för #metoo ska göra det lättare att slå undan benen på traditionella medier.
Låt oss inte fall i den fällan.
Så skapas en fake news-kampanj