Kommunernas larm: Lärarbristen är akut

Anette Holmqvist

Nu slår kommunerna larm – läget inom skolan är akut efter flyktingkrisen förra året.

Och det är lärarbristen som är största problemet, visar Aftonbladets enkät besvarad av 133 kommuner.

Men också avsaknaden av skollokaler och språkkunniga ställer kommunerna inför stora utmaningar.

Nu tar flyktingkrisens barn plats i svenska skolor. Aftonbladet har rest runt i Sverige och träffat politiker, skolledare, lärare och elever och pratat om vad detta betyder för utbildningssystemet. Dessutom har vi genomfört en enkät där 133 av landets 290 kommuner har svarat.

I princip alla kommuner som svarat, 98 procent, har anställt nya medarbetare som en följd av flyktingkrisen. Men det verkar inte alls vara tillräckligt, 82 procent framhåller att de behöver rekrytera många fler. De flesta behöver mellan en och fem personer, några har så stort behov som uppåt hundra jobb.

”Svår utmaning”

Samtidigt är det detta, att få fram personal, som kommunerna ser som den tuffaste uppgiften.

– Enkäten bekräftar den bild vi har, personalfrågan är den svåraste utmaningen. Det är allvarligt, men också viktigt att säga att det görs fantastiska insatser runt om i landet trots oerhört tuffa förutsättningar, säger Lena Micko, ordförande i SKL, kommunernas och landstingens samorganisation.

55 procent av kommunerna framhåller särskilt bristen på lärare som ett gigantiskt problem. Man skriker efter ordinarie lärare och specialutbildade pedagoger i svenska som andraspråk.

Behöver fler lärare

Jokkmokk är en av de kommuner där man försöker rekrytera. Man annonserar i fler kanaler än tidigare och tvingas också anställa fler obehöriga lärare än förut. Utöver detta stärker man upp med lärarassistenter i klassrummen.

I Älvdalen beskriver man situationen som "pressad" och framhåller att det är särskilt svårt att rekrytera lärare, tolkar och elevhälsopersonal.

Lena Micko anser att regeringen och kommunerna nu måste hjälpas åt för att lösa problemen. Det handlar enligt henne om att genomföra olika regelförändringar och att minska lärarnas arbetsbörda.

– Sverige behöver utbilda fler lärare, men det tar tid. Under tiden behöver vi också kunna avlasta lärare genom att ta in lärarassistenter och låna kompetens av varandra. Men vi måste också få till stånd fjärrundervisning och snabbspår för nyanlända lärare.

Men det är inte bara personal som saknas, utan även pengar. Därmed lär beskedet från finansminister Magdalena Andersson (S) nyligen, att regeringen höjer statsbidragen med tio miljarder om året till kommuner och landsting, vara välkommet.

Måste rekrytera 100-tal

Joakim Cannerfors, områdeschef i Borås, menar att det finns många hål att stoppa slantarna i. Han bedömer att hans kommun behöver ett lika stort årligt tillskott som man fick i fjol, 81 miljoner kronor.

– I första hand till personal, skolskjutsar, läromedel och förmodligen lokalhyror, säger han och framhåller att hans kommun behöver rekrytera uppåt hundra personer framöver.

Även brist på skollokaler är en stor utmaning, visar enkäten. Många kommuner skulle behöva bygga men saknar pengar. Andra löser bristen genom att hyra in sig i andra lokaler, sätta upp paviljonger på skolgårdar och öka klassernas storlek i befintliga skolor.

Så mycket personal behövs och så många har anställts