De hittade drömhuset på Blocket

Flyttade stockuset från Härjedalen till Österlen!

En timmerlada belägen i Härjedalen annonserades ut på Blocket.

Skånska Maria och Micael Gustafsson nappade direkt. Ett år senare kunde de flytta in i sitt nya sommarhus.

Men först efter att ha flyttat det till skånska Österlen.

Familjen Gustafsson hittade sin drömtomt våren 2006. Det var en 2000 kvadratmeter stor ängstomt strax utanför Brösarp på Österlen. Närheten till både havet, skogen och de trevliga orterna runtomkring, gjorde att familjen slog till. Läget var perfekt. Nu saknades bara en sak – ett hus.

Maria, som är den drivande parten när det gäller inredning, bestämde sig för att hon ville hitta ett hus gjort av timmer. Det var på Blocket som hon hittade den timmerlada som kom att bli familjens sommarboende. Vägen dit var dock ganska lång.

Ladan, som är byggd 1840, stod i Härjedalen och kostade 37 000 kronor. Bröderna som sålde det sa att det var många som var intresserade.

–?Vi hade tur, säger ­Maria. När jag berättade att vi tänkte bo i det ville de gärna sälja det till oss. Många av de andra hade tänkt ha det som förråd.

Bröderna plockade ner stock för stock och märkte varenda bit med nummer och sida för att det skulle gå att bygga upp det igen.

–?Man är tvungen att ­göra så, berättar Micael. Annars är det en omöjlighet att bygga upp huset igen. Man använder nämligen inga spikar eller skruvar för att bygga den här sortens timmerhus, utan lägger stockarna omlott. Det viktiga är dock att rätt stock ligger på rätt plats.

Trots att allt, när det gällde transporten ner till Skåne, var planerat in i minsta detalj fick paret sig en överraskning när huset kom.

–?En dag i augusti, när vi låg på stranden, ringde telefonen. Det var lastbilschauffören som berättade att vårt hus var här nu, skrattar Micael. Tack vare hjälpsamma bybor tänkte vi att det nog skulle lösa sig trots att vi bara fick några minuter på oss, fortsätter han.

–?Tills nästa överraskning kom, fy ler Maria i.

– Vi hade föreställt oss att det skulle vara en vanlig lastbil som kom. I stället kom det en jättelång timmerlastbil som omöjligt kunde ta sig in på de småvägar som leder fram till vår tomt.

Efter en omväg till byns grustag, där man lastade av alla de 300 kilo tunga timmerstockarna för att någon dag senare lasta på dem på en mindre lastbil igen, hade familjen äntligen sitt hus på plats, då i form av ett enormt berg av timmerstockar som täckte halva tomten.

– I det läget kändes det väldigt tungt, suckar Maria. Hur skulle vi få någonsin få rätt på alla stockar? Tänk om vi inte skulle hitta rätt i märkningen av stockarna. Då hade vi aldrig kunnat bygga upp huset igen. Ett tag kändes projektet så stort att jag och Micael hade ett krismöte och bestämde oss för att sälja huset. Men när folk började höra av sig efter att ha sett vår annons ångrade vi oss. Tack och lov!

I stället kom bröderna, som hade sålt huset, ner och hjälpte Maria och Micael att bygga upp det. Med hjälp av kranbilar fick man sakta men säkert stockarna på plats.

– När vi hade arbetat en hel dag ringde Maria och frågade hur det gick. Jag tvekade en stund men beslutade mig för att säga att det gick jättebra, skrattar Micael. I själva verket kändes allt hopplöst i det läget. Vi hade nästan inte kommit någon vart.

Några dagar senare stod huskroppen färdig. Maria hade under tiden ritat hur det skulle se ut invändigt och efter ett tag påbörjades arbetet inne i huset. Sommaren 2007, ungefär ett år senare, kunde familjen flytta in.

De har valt att ha en öppen planlösning och har blandat friskt mellan gammalt, modernt, rustikt och romantiskt. Det toppmoderna köket är ett smakfullt exempel på hur de har lyckats mixa det nya och stilrena med de gamla, rustika timmerstockarna.

Mycket av inredningen är loppis­fynd och en del kommer från Ikea. På väggarna hänger konst gjord av bland annat ­Marias mamma och Maria själv. I köksskåpen står porslin och keramik från Frankrike.

–?Vi har valt att ta hit prylar som vi tycker om, berättar ­Maria. Vi bestämde oss från början att vi inte skulle ta hit halvtrasiga grejer så som man ofta gör till ett lantställe. I stället har vi favoritprylarna här.

Text: Alexandra Bylund

Foto: David Bergström