Fyra av tio har problem med sina grannar
Publicerad 2014-08-01
Över 40 procent har problem med sina grannar, enligt en undersökning som Villaägarnas riksförbund har gjort.
Några av de vanligaste orsakerna till bråk över staketet är att grannens växtlighet tränger in på den egna tomten, djur som kissar på gården och att den sociala relationen inte fungerar.
– Det kan sluta med att man kopplar in polisen, säger Pär Wikingsson, förbundsjurist vid Villaägarna.
Fyra av tio personer har problem med sina grannar. Det visar en enkätundersökning som Villaägarnas riksförbund gjorde under perioden februari till april 2014.
I undersökningen om grannsämja deltog 1 115 av föreningens medlemmar.
Resultatet av enkäten visar bland annat att 41, 7 procent av respondenterna har upplevt grannproblem, till exempel i form av störande ljud, skuggande träd och liknande.
Växtlighet och djur vanliga orsaker
Enligt Pär Wikingsson, förbundsjurist vid Villaägarna, är en av de vanligaste orsakerna till grannosämja oenighet kring tomtgränser.
– Ibland finns det inga gränsmarkeringar. Att man är osams om växtlighet över staketet är också jättevanligt. Det är nog den vanligaste orsaken. Det som man ofta diskuterar eller har olika uppfattning om är träd och annat som tränger över på grannfastigheten. Det kan vara att det fäller in över grannens tomt, säger han till Aftonbladet.
Av de personer som har angett att de har grannproblem i enkäten anser majoriteten, 17, 4 procent, att osämjan beror på att den sociala relationen inte fungerar. Den näst vanligaste orsaken är störande och kringspringande hundar, katter eller andra djur, som 15 procent av de respondenter med grannproblem menar är den vanligaste orsaken till att de bråkar med sina grannar.
– Det kan vara hundar som skäller och katter som kissar på grannens tomt, säger Pär Wikingsson.
10,5 procent av de deltagare i undersökningen som har problem med sina grannar anger växtlighet som tränger in på tomten som sin vanligaste anledning till osämja med grannarna.
"Samtal är det bästa"
För att undvika att en konflikt med grannen blir större rekommenderar Pär Wikingsson att man i första hand tar reda på fakta och vad man har olika åsikter om.
– Om grannens häck växer över min kan jag be grannen att ta ned sin häck på egen hand. Vill han eller hon inte göra det så kan jag göra det själv och ta hand om avfallet. Jag har erbjudit mig, grannen har tackat nej och då kan jag göra det själv, säger han.
Pär Wikingsson understryker att alla grannkonflikter dock inte går att lösa så enkelt.
– Det kan vara brister hos vardera parter som gör att det inte går att samtala. Då blir det knepigare. Det kan sluta med att man kopplar in polisen, men det är sällan en långsiktigt bra lösning. Samtal är det bästa.
Hot aldrig acceptabelt
Enligt enkätundersökningen löser 4,7 procent av de respondenter som har grannproblem situationen genom att just ringa till polisen. Det är en lösning som Pär Wikingsson anser är varken vanlig eller framkomlig.
– Om det gäller hot eller den typen av karaktär på bråket, så måste man förstås gå den vägen. Men en vanlig grannosämja är ju inte något som polisen lägger prioritet på. Har man en frågeställning grannar emellan gör man klokt i att försöka att ta reda på vad som gäller i olika situationer, till exempel vad som gäller när det kommer till växtlighet.
När en konflikt inkluderar verbala eller fysiska hot tycker Pär Wikingsson att den har gått för långt.
– Det kan aldrig vara acceptabelt. Det är brottsligt. Då får man självklart polisanmäla.