Trumps minister: Vi ska inte stjäla Iraks olja
Publicerad 2017-02-20
Tidigare amerikanska presidenter har gång på gång förnekat att de är i Mellanöstern för att stjäla olja.
Inte Donald Trump – som tvärtom lovade just detta i valrörelsen.
Nu tvingas hans försvarsminister James Mattis resa till Mosul för att dementera uppgifterna.
– Vi är inte i Irak för att lägga beslag på någons olja, säger han.
Kriget mot IS i Mosul går in i sitt farliga slutskede. Under söndagen inledde den irakiska armén tillsammans med den USA-ledda koalitionen offensiven mot den västra sidan av Mosul, som ännu hålls av terrorgruppen IS.
Offensiven mot Mosul inleddes i oktober. Iraks premiärminister Haidar al-Abadi lovade inledningsvis att staden skulle vara befriad före nyår. Men striderna har visat sig vara betydligt hårdare och blodigare än befarat. IS har grävt tunnlar under staden, gömmer sig bland civilbefolkningen och slår tillbaka genom bakhåll och med självmordsbombare.
Mycket talar för att befrielsen av den västra stadshalvan kommer att bli ännu blodigare.
Inte minst om sprickorna mellan Irak och USA fortsätter att växa. Irak var ett av de sju länder som berördes av Donald Trumps inreseförbud. Något som väckt irritation i landets regering. Men det som verkligen har väckt oro är den nyvalde presidentens tal om att lägga beslag på landets olja.
Lovade att ta oljan
USA har under årtionden anklagats för att använda sin utrikespolitik och sin militärmakt för att i hemlighet lägga beslag på olja i Mellanöstern. Något tidigare amerikanska presidenter vanligtvis har förnekat – men som Trump tvärtom gjorde allt för att bekräfta under valrörelsen, då han lovade att USA efter att ha ”bombat skiten ur IS” skulle lägga beslag på oljan och ge vinsten till skadade krigsveteraner.
När den amerikanske försvarsministern James Mattis på måndagen dök upp på ett oannonserat besök i Mosul var han genast tvungen att dementera Trumps vallöfte.
– Jag tror att alla vi här i rummet och alla vi i Amerika i allmänhet har betalat för sin olja och gas hela tiden och kommer att fortsätta att göra det, sa han till reportrarna som reste med honom, enligt Reuters.
”Inte lägga beslag på olja”
– Vi är inte i Irak för att lägga beslag på någons olja.
Mattis tvingades även försäkra att inreseförbudet, om det ändå införs, inte kommer att beröra irakier som stridit med amerikaner, enligt AP.
Mattis ska bland annat möta USA:s högsta befäl i Irak, general Stephen Townsend. Ett av skälen till resan lär vara att samla information, då USA just nu uppges utvärdera olika möjligheter att öka det militära trycket mot IS.
Ska utplåna IS
Att krossa terrorgruppen IS är ett av Donald Trumps viktigaste utrikespolitiska mål och i sitt installationstal lovade han att utplåna islamistisk terrorism från jordens yta. Han har också talat om att öka amerikanska trupper i Irak i kampen mot IS.
Resan kommer vid ett kritisk tidpunkt: vid sidan av den avgörande slutstriden om Mosul har slaget om IS huvudstad Raqqa i Syrien också inletts.
1. De här deltar i slaget om Mosul
■ 6 000 IS-anhängare finns inne i staden. De står mot:
■ Uppemot 60 000 irakiska trupper, förstärkta med kurdiska peshmerga-soldater.
Dessutom deltar både sunnimuslimska och shiamuslimska miliser, som slåss med den irakiska (shiamuslimska) regeringens välsignelse. Mosul är en sunnimuslimsk stad och därför är de shiamuslimska soldaternas deltagande mycket känsligt. Miliserna har skördat stora framgångar på slagfältet, men har också anklagats för övergrepp på civilbefolkningen i sunnimuslimska områden.
■ Situationen komplicerades ytterligare sedan även turkiska trupper samlats utanför Mosul. Något som väckt protester från den irakiska regeringen. Några shiamiliser har sagt att man kommer strida mot turkarna och "ge dem samma behandling som IS".
2. Så ska slaget gå till
De irakiska och kurdiska trupperna ska först rensa de närliggande byarna från IS-krigare. Anfallet ska ske från söder, norr och öster. Kurderna kommer att stoppa IS-krigare som flyr österut, samt ta hand om flyktingar. De kommer dock inte att gå in i staden. Själva stadskärnan ska tas av de irakiska specialtrupperna, som är tränade av USA, och som tidigare befriat städer som Tikrit och Falluja från IS.
3. Vad händer sedan?
■ Få tvivlar på att IS kommer att besegras. Men vad som händer sedan är en stor anledning till oro. Slaget kommer att utlösa en stor flyktingvåg, med upp till 1 miljon människor.
– Mosul riskerar att bli den största katastrofen på många, många år. Hundratusentals människor kommer att behöva hjälp med vatten, mat, tak över huvudet - allt man kopplar samman med mänskliga katastrofer, säger Bruno Geddo, representant för FN:s flyktingorgan UNHCR, till TT.
■ Många olika grupper har gått ihop för att krossa den gemensamma fienden IS, men frågan är vad som händer när slaget är vunnet? Det irakiska samhället är djupt splittrat efter år av sekteristiskt krig och i Mosul kommer det finnas tungt beväpnade sunni, shia, kurder och kanske även turkar i området. Shiamuslimska milisledare, som stöds av Iran, har gjort problematiska uttalanden före offensiven, som går ut på att slaget är ett led i att krossa sunnimuslimerna. Turkiet har å sin sida krävt att inga shiamuslimska miliser ska delta i Mosul.