Överskottsmålet splittrar oppositionen

Lisa Röstlund

Regeringen vill överge överskottsmålet.

Förslaget splittrar oppositionen – det påhejas av V, välkomnas försiktigt av FP – medan M, KD och C är mer kritiska:

– Man har tappat kontrollen över de offentliga finanserna, säger Jakob Forssmed (KD).

Regeringen gick i dag ut med att man vill slopa överskottsmålet på +1 procent för att övergå till ett balansmål på +/-0.

Konjunkturinstitutet ges nu i uppdrag att utreda saken.

Under valkampanjen i somras lovade nuvarande finansminister Magdalena Andersson (S) hålla målet. Men i oktober öppnade hon för att ändra nivån efter 2018.

"Mest behövande drabbas hårdast"

– När regeringar tvingas till drastiska nedskärningar är det de som behöver välfärd allra mest som drabbas hårdast, säger hon på en presskonferens vid Rosenbad och fortsätter:

– Ramverket har tjänat Sverige väldigt väl under de senaste åren. Men argumenten för att ha kvar det är betydligt svagare i dag än när vi införde det 1997.

Hon tar upp att man under Alliansregeringen hamnat så långt ifrån målet att systemet riskerar urholkas, och då är det bättre att anpassa det till verkligheten.

– Det handlar inte om att vi ska börja genomföra massa ofinansierade reformer nu, däremot finansierade.

SEB-ekonomen Klas Eklund är en av överskottsmålets "fäder", då han var med att ta fram utredningen som låg till grund för reformen. Han säger i dag till Sveriges Radio att det är dags att överge målet eftersom situationen ser helt annorlunda ut än då det infördes: låga räntor, låg statsskuld och låg inflation.

M: "Dålig idé"

Ulf Kristersson, moderaternas ekonomisk-politiske talesperson säger att han är förvånad över beslutet.

– Det är en dålig idé att nu byta fot och överge överskottsmålet. Jag tror man ska vara väldigt försiktig och inte överge idén om att överskott är bättre än underskott.

– Risken är stor nu, särskilt för en koalitionsregering, att man kommer att kalla alla tänkbara kostnader för investeringar, vilket leder till löpande underskott. Jag tror inte S, V och MP kommer klara det här utan ett ordentligt ankare.

Niclas Gillström, presschef för Moderaterna i Stockholm, twittrar:

"Att låna mer och slopa överskottsmålet så att man får råd med sina vallöften är väl definitionen på ansvarslös ekonomisk politik?"

KD: "Tveksamt"

Kristdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Jakob Forssmed säger till Aftonbladet:
– Jag får känslan av att det här är framtvingat av att man tappat kontrollen över de offentliga finanserna. Överskottsmålet har tjänat Sverige väldigt väl och bidragit till förtroende för svensk ekonomi. Varje förändring ska göras med stor försiktighet.

Han vill inte direkt svara på hur KD ställer sig till att slopa målet.

– Vi får se till vad Konjunkturinstitutet säger. Det finns skäl att analysera detta, men inte under känslan av att man tappat greppet om offentliga finanser. Jag är tveksam till att vi inte ska sträva efter överskott under en konjunkturcykel.

C: "Förhastat"

Centerpartiets ekonomisk-politiske talesperson Emil Källström anser att regeringen är för snabb i vändningarna:

– Jag tycker absolut det är förhastat av regeringen att efter 20 år då målet fungerat, ge KI bara några månader på sig att utreda saken. Det är viktigt att ha is i magen. Det här är stora viktiga frågor som förtjänar att mötas med lugn och eftertänksamhet.

Men vill C ha kvar överskottsmålet?

– Överskottsmålet har tjänat som ankare i svensk politik som bidragit till hålla nere skuldsättningen. Nu har vi haft ett antal år då vi inte nått överskott, och det har varit rätt prioriteringar. Vi kommer följa utredningen som KI kommer göra. Det är inte något man ändrar över en kafferast.

FP: "Finns förutsättningar"

Folkpartiet uttrycker sig dock något mer positiv, jämfört med allianskollegorna, till utredningen.

Partiets ekonomisk-politiske talesperson Erik Ullenhag:

– Överskottsmålet har tjänat Sverige väl och bidragit till att Sverige står starkt rustat. Målet ska därför inte lättvindigt överges. De svenska ladorna är dock så välfyllda och statsskulden så pass låg att det nu finns förutsättningar för att se över målet. Men det är viktigt att det även fortsatt finns någon form av ankare för den ekonomiska politiken, exempelvis ett regelverk för att statsskulden inte får växa över en viss nivå.

Samtidigt säger sig Ullenhag känna oro.

– Jag ser dels en oro kring regeringens ryckighet kring den finansiella politiken. Nyss sades ladorna vara tomma och nu är de så fyllda att det finanspolitiska ramverket kan överges.

– En oro jag också känner är över att regeringen och V vill överge målet för att bedriva mer vänsterpolitik med ökade bidrag. Jag vill nu se både vad regeringen säger och bedömningen KI gör.

SD: "Ger ökat utrymme - och skuldbörda"

Sverigedemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt ger följande kommentar.

– Om överskottsmålet avskaffas ges ökat utrymme för konsumtion idag, men samtidigt ökar även skuldbördan för efterkommande generationer vilket gör detta fel. Om man istället minskade betydande utgifter skulle man komma närmare överskottsmålet. De två utgiftsområdena som man bör titta på är kostnaderna för integration och migration. Om man minskar utgifterna på dem områdena finns det möjlighet att snabbare nå vårt överskottsmål.

V: "Äntligen"

Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson är hoppfull:

— Äntligen. Det är både förnuftigt och rimligt, och något vi har efterfrågat. Man måste anpassa det ekonomiska ramverket efter den verklighet som råder i dag.

– Jag hoppas det ekonomiska förnuftet får vinna över det politiska spelet. Om Moderaterna vill hålla fast i målet tycker jag de ska pressas om hur de ska finansiera de 75 miljarder som behövs för att nå målet – med den välfärdsnivå vi har i dag. Jag tycker de har kommit alldeles för lätt undan om det.

– Målet har tjänat oss väl, men menar man att arbetslösheten i dag är det stora problemet har man ansvar att använda de styrmedel som finns. Det finns stora behov av gemensamma investeringar i allt från vård och skola till infrastruktur.

Facken välkomnar

Svenskt Näringsliv, de fyra storbankerna och facken har länge argumenterat för att slopa målet.

Tjänstemannanfacket TCO:s ordförande Eva Nordmark säger i ett pressmeddelande:

– Överskottsmålet var till för att spara i ladorna för just den typ av utmaningar som vi står inför. Sverige har stora välfärdsåtaganden och behov av investeringar för att öka tillväxten och skapa fler och bättre jobb.

– Det handlar om att bygga ut infrastrukturen, få fler grönare bostäder, investera i utbildning och trygghetssystem för att underlätta omställning i arbetslivet och stärka vår konkurrenskraft.

– Regeringens besked idag att överskottsmålet spelat ut sin roll ligger helt i linje med vad Saco och jag hävdat under en längre tid, säger Robert Boije, Sacos samhällspolitiske chef, i ett pressmeddelande.

LO: "En bra dag"

LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson:

– Det här är väldigt bra. I dag är en bra dag. Det möjliggör att vi kan öka investeringar i bostäder framför allt, men också järnvägar och vägar. Det är skriande bostadsbrist i hälften av landets kommuner. Det frigör också resurser, genom ökade skatteintäkter, till vård, skola och omsorg.

Thorwaldsson jämför med Emil i Lönneberga som tjänar pengar som grindpojk och köper sockerdricka. När hans pappa ifrågasätter inköpet svarar Emil:

– "När jag inte har pengar kan jag inte köpa sockerdricka, och när jag har får jag det inte. När i hundan ska jag köpa sockerdricka?" Det är samma sak med bostäder i Sverige i dag.

Thorwaldsson gick ut med kravet redan första maj 2013.

– Då var jag en ganska ensam röst i Sverige om att överge överskottsmålet och stimulera ekonomin för att få fart på hjulen. Sedan dess har fler och fler anslutit sig. Sverige har en stark ekonomi och det är klart vi ska använda oss av de resurser vi sparat ihop.