Sverige säger ja till finanspakten
Uppdaterad 2012-01-31 | Publicerad 2012-01-30
Sverige får en plats på eurotoppmötena.
Statsminister Fredrik Reinfeldt säger därför ja till svenskt deltagande i euroländernas finanspakt.
EU-ledarna flög på måndagen in till ett ovanligt lugnt Bryssel. Den första generalstrejken i landet på många år fick bussar, tåg och tunnelbana att stå stilla och många att stanna hemma. Strejken var en protest mot de nedskärningar Belgien, liksom många andra skuldtyngda euroländer, tvingas genomföra.
På mötet gav EU-ledarna klartecken till euroländernas finanspakt, som kommer att skärpa budgetdisciplinen ännu mer.
Även Sverige anmälde sin avsikt att gå med i finanspakten, enligt statsminister Fredrik Reinfeldt.
– Attityden att stänga världen utanför skapar inte välfärd och tillväxt i Sverige, tvärtom, sade han efter mötets slut.
Nådde kompromiss
In i det sista var ledarna oense om vem som ska få delta på eurotoppmöten. En grupp av fyra icke-euroländer med Polen i spetsen stred för att få vara med på alla, medan Frankrike ville hålla kretsen så snäv som möjligt.
Kompromissen blev att icke-euroländer som ansluter sig till pakten får vara med på minst ett eurotoppmöte om året, plus ytterligare några när särskilda frågor diskuteras, till exempel konkurrenskraft och mer genomgripande förändringar av eurosamarbetet.
Till slut gav 25 länder klartecken till att gå med i pakten. Endast Storbritannien och Tjeckien står utanför.
Slipper budgetkrav
Sverige kommer inte att bindas av paktens krav på budgetdisciplin, vilket har varit ett av Socialdemokraternas krav för att ge sitt stöd.
Enligt Reinfeldt uppfylls alla de fyra krav som Socialdemokraterna hade för att säga ja.
Men hetast var en fråga som formellt inte stod på agendan: Greklands allt mer utsatta läge.
Ett tyskt förslag, som cirkulerats bland euroländerna inför mötet, väckte starka känslor. Tyskland vill att en särskild kommissionär ska få i uppgift att övervaka Greklands budget och ha rätt att lägga in sitt veto mot utgifter.
– Jag är starkt emot idén om att införa en kommissionär med det uppdraget enbart gentemot Grekland. Det är inte acceptabelt, sade Jean-Claude Juncker, eurogruppens ledare, före mötet.
Långivare tröttnar
Reinfeldt hade mer förståelse för att Greklands oförmåga till bättring leder till hårda tag.
– Till slut så tröttnar ju långivarna på att man inte gjort det man lovat. Det är en tung del av tysk debatt och då blir motkravet ännu mer kontroll. Vad man kallar den personen, eller den exakta konstruktionen, det kan man diskutera. Men jag förstår frustrationen.
”Ett steg framåt”
Robert Bergqvist, SEB:s chefsekonom, säger att måndagens besked är ett steg framåt.
– Man har kommit överens om en hårdare fiskal disciplin, men sedan vet vi ju inte hur den kommer att efterlevas.
– Historien visar att man har inte varit jätteduktig på att efterleva sådana här överenskommelser, fortsätter han.
Bergqvist tror att marknaden kommer att ha en avvaktande inställning.
– Det finns en del andra frågetecken också, till exempel Grekland som man inte kommit i hamn med ännu.
Han säger att pakten inte heller reducerar den osäkerhet som finns kring Portugal.
– Europakten är framåtblickande av sin natur, men den löser inte dagens problem.
Att pakten ändå samlar 25 länder är ett styrkebesked även om det varit bättre om alla varit med, anser Robert Bergqvist.
TT