EU-förslag om miljardstöd till Kiev

helskärm

EU-kommissionen vill låna ihop nästan 200 miljarder svenska kronor till Ukraina under 2023 – och hoppas att Ungern slutar att streta emot.

Tanken är att 1,5 miljarder euro i månaden ska föras över från EU till de styrande i Kiev under 2023 för att hålla igång skolor och sjukvård och göra det möjligt att betala löner och pensioner.

– Rysslands oavbrutna attacker på Ukraina, dess städer och infrastruktur gör livet outhärdligt. Ukraina behöver vår hjälp, konstaterar EU:s finans- och handelsansvarige viceordförande Valdis Dombrovskis på en presskonferens i Bryssel.

Pengarna ska ges i långsiktiga lån, som inte ska behöva börja betalas tillbaka förrän från år 2033 – och då under 35 års tid. I förslaget ingår också att EU:s medlemsländer under tiden kommer att täcka Ukrainas räntekostnader.

– Det här är ett avsteg från EU:s klassiska makrofinansiella stöd. Vi presenterar ett skräddarsytt paket som tar itu med de akuta behov som Ukraina står inför, säger Dombrovskis.

Strid med Ungern?

EU-kommissionens avsikt är att låna ihop pengarna, med EU:s långtidsbudget som säkerhet.

”Det här visar äkta solidaritet från EU. Tillsammans står vi emot Rysslands aggression, tillsammans återbygger vi Ukraina, tillsammans kommer vi att vara i EU”, kommenterar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på Twitter.

Förslaget går nu vidare till EU:s medlemsländer och EU-parlamentet att besluta om – något som kommissionen hoppas ska gå snabbt.

Ungern har dock redan på förhand flaggat för att man inte vill vara med om något gemensamt lånande till Ukraina, vilket i så fall riskerar att sätta stopp eller åtminstone kraftigt försena paketet.

Rättsstatstvist

Samtidigt är Ungern självt ute efter stora pengasummor från EU. Landets del av EU:s gigantiska stödpaket efter coronakrisen har ännu inte betalats ut, på grund av missnöjet i Bryssel med hur landet uppfyller rättsstatens principer och bekämpar korruption.

Sannolikt kan den tvisten behöva lösas innan Ukrainastödet blir klart.

EU:s budgetkommissionär Johannes Hahn är ändå optimist.

– Jag är övertygad om att vi till sist kommer att hitta en lösning, säger Hahn på presskonferensen i Bryssel.