Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Emil, Emilia

Omvärldens skräck har blivit verklighet

Lika osannolikt som att Leicester häromdagen vann engelska fotbollsligan, lika osannolikt är det att en politiskt helt oprövad och skandalomsusad dokusåpastjärna blir republikanernas presidentkandidat.

På pappret är Donald Trumps chanser mot Hillary Clinton små. Men han ansågs även chanslös i primärvalen och se vad som hände.

Omvärldens och det republikanska partietablissemangets mardröm har slagit in.

Trumps motsvarighet i Europa är extrempolitiker som Marie Le Pen eller Geert Wilders.

Nu måste omvärlden på allvar vänja sig vid tanken på att Trump kan bli president.

Bara dryga två månader har gått sedan Mitt Romney, republikanernas presidentkandidat 2012, stod i talarstolen och kallade Donald Trump för en bedragare.

Attacken var partietablissemangets desperata försöka att sätta stopp för Trumps framgångar i primärvalen och förhindra att han skulle bli partiets presidentkandidat.

Problemet var att parteliten vaknade för sent. Alltför länge såg man Trump som en dagslända som snabbt skulle tyna bort så fort primärvalen drog igång på allvar. Hans andraplats i de första valen i Iowa, trots en jätteledning i opinionsmätningarna, verkade bekräfta detta.

Luften ur

Men sedan dess har Trump vunnit den ena storsegern efter den andra över hela USA. Han har visat sig vara allt annat än en dagslända. Hans stöd är brett och uthålligt trots att han tagit förolämpningar av sina medtävlare till en helt ny nivå i amerikansk politik.

Senaste tiden har luften alltmer gått ur Stoppa Trump-rörelsen. Många i partieliten har resignerat inför det oundvikliga.

Det sista hoppet hos anti-Trumpfalangen har stått till partikonventet i sommar. Att Trump inte skulle nå de nödvändiga 1 237 delegaterna och att man därför skulle kunna genomföra en kupp mot honom. I och med att den ende verklige utmanaren Ted Cruz nu överraskande kastar in handduken före det för delegatfördelningen helt avgörande valet i Kalifornien, har även det hoppet suddats ut.

Man kan se det som gräsrötternas seger över partieliten.

Partietablissemanget får en kandidat de egentligen inte vill ha men slipper en uppslitande strid som skulle ha hotat partiets enighet och nästan säkert lett till en valförlust i november.

Ny stil

Om inget helt oförutsett inträffar står höstens val mellan Donald Trump och Hillary Clinton. Visserligen vann Sanders i Indiana men han ligger för långt efter för att komma ikapp.

Enligt många opinionsmätningar blir valet den 8 november en lätt match för Clinton. Men det är långt kvar till dess och mycket kan hända. Ju närmare valdagen vi kommer desto jämnare brukar mätningarna bli.

Trump har redan visat prov på att han delvis är på väg att ändra stil till en mer seriös framtoning, mer presidentmässig. Säkert kommer en del av de amerikaner som hittills sagt att de absolut inte kan tänka sig att rösta för Trump att ändra sig.

Fastighetsmiljardären är visserligen den mest impopuläre kandidat som ställt upp i ett amerikanskt presidentval men motståndaren Hillary Clinton är nästan lika impopulär. En aning märkligt att de som är USA:s två mest illa omtyckta politiker nått den åtråvärda positionen som sitt partis kandidat.

Sockrat budskap

Förklaringen är att de är väldigt populära inom sina falanger i partiet men starkt hatade av motståndarsidan. Avgörande blir vem som kan nå mittenväljarna.

USA har aldrig haft ett fenomen som Trump i ett presidentval. Det går inte att förutsäga hur väljarkåren som helhet kommer att reagera på hans högerpopulistiska budskap sockrat med löftet att han ska återupprätta USA:s storhet. Kraften i det budskapet ska inte underskattas i en tid av stor osäkerhet och oro.

Mot det står drömmen om att USA ska få sin första kvinnliga president.