Många utmaningar inför toppmötet

Wolfgang Hansson

BRYSSEL. Den stora frågan inför kvällens EU-toppmöte är om vi får se ett storgräl mellan Ungerns Viktor Orban och Tysklands Angela Merkel. Oavsett sysslar ledarna mest med att försöka sätta ett vanligt plåster på en brusten pulsåder.

Angela Merkel såg sammanbiten ut när hon kom till toppmötet men undvek att använda konfrontatoriska ord.

Beslutet om att alla 28 EU-länder ska tvingas ta emot flyktingar är redan taget. Men i praktiken handlar det bara om 120 000 flyktingar som redan finns i EU, närmare bestämt i Italien och Grekland.

Vad som ska hända med alla de tusental som strömmar in i unionen varje dag är det ingen som vet. Och det är knappast troligt att EU-ledarna kommer att försöka lösa denna verkliga knäckfråga ikväll.

Istället kommer man att diskutera hur EU:s gränskontroll åter ska förbättras. Inte så att man kommer att stoppa flyktingarna. Men med nya och förstärkta mottagningscentra i Italien och Grekland ska alla flyktingar registreras i första mottagningsland.

Vill få ett slut

Det är ett försök att få lite bättre ordning och reda. De senaste veckorna har tiotusentals människor okontrollerat tagit sig in i EU utan att behöva visa pass eller andra identitetshandlingar. Väl inne i unionen har de sedan kunnat ta sig vart de vill.

Alla 28 regeringschefer är eniga om att detta måste få ett slut.

Man vill återgå till det regelverk som finns. Flyktingarna ska kontrolleras och få sina fingeravtryck tagna vid EU:s yttre gräns, i de flesta fall Italien eller Grekland.

Men vad som ska hända sedan är högst oklart. Om det inte införs en fördelningsnyckel så att alla länder i slutändan tar emot dessa flyktingar så är man snart tillbaka i samma kaos som i dag när Grekland och Italien låter flyktingar resa vidare eftersom de inte klarar av att hantera alla asylansökningar och inte heller ensamma vill ge en fristad till alla.

Vissa fruktar praktgräl

Men den fråga som blir mest känslig på toppmötet är hur den tvingande fördelning av 120 000 asylsökande som EU igår fattade beslut om ska genomföras i praktiken. Här fruktar vissa ett praktgräl mellan Orban och Merkel.

Ungerns premiärminister är ursinnig för att övriga EU-länder tvingar landet att ta emot en viss kvot flyktingar. Lika arga är Slovakien (som sagt att man tänker vägra), Rumänien och Tjeckien.

Det kan hetta till rejält när detaljerna ska diskuteras om exakt hur omfördelningen ska gå till. Hur ska man rent praktiskt kunna tvinga ett annat land att ta emot människor man inte vill?

En annan fråga är hur man ska se till att personer som omfördelas verkligen stannar i sina nya länder.

Även om viss hänsyn kommer att tas till om de asylsökande har släkt i något EU-land eller vill till något visst land så kommer många flyktingar att bli besvikna över att hamna i länder dit de inte vill och där de misstänker att deras chanser att få asyl är mindre än om de exempelvis kommer till Tyskland eller Sverige.

Där har EU ännu en utmaning; ett system där asylansökningar bedöms på ett likartat sätt.

Förutom det kommer mötet också att innehålla en hel del tjafs om pengar. Italien och Grekland behöver mer resurser för att upprätta bättre mottagningscentra. Vem ska betala?

EU behöver satsa mer pengar på att förbättra förhållandena i flyktinglägren i Turkiet, Libanon och Jordanien. Pengar som FN-organen UNHCR och WFP behöver för att driva lägren. Men fortfarande har inte alla länder betalat ens det som de tidigare lovat.

Så den som tror att flyktingkrisen efter kvällens möte går mot sin lösning riskerar att bli rejält besviken.