Nyheter

Rapport mister Mister Rapport

Nina Svanberg

Publicerad 2012-02-15

1 / 4Foto: Knut Koivisto

Ett ögonblick, Claes Elfsberg, 63, som lämnar Rapport och kommer tillbaka som nyhetsankare i Aktuellt.

I går gjorde han sin sista Rapport-sändning.

Vad säger du om att kallas Mr Rapport?

– Jag har alltid tyckt illa om att använda engelska ord. Men det är naturligtvis roligt och smickrande att bli så starkt förknippad med ett program som är Sveriges största och viktigaste nyhetsprogram. Det ska bli skojigt att försöka tvätta bort stämpeln Rapport ur pannan.

Hur länge har du tänkt att jobba egentligen?

– Jag kommer att jobba så länge det bara går. Jag tycker det känns obehagligt att behöva sluta vid 67 år. Då låter 75 bättre.

Du började som nyhetsankare i Rapport 1975, vad är du mest stolt över?

– Stolt över vete fasen. Men det skulle vara att jag inte finns i den här rolighetskartongen med en massa floppar. Sådant har jag lyckats undvika genom att förbereda mig väl. Vår roll är att lotsa tittarna förbi sådana fel. Jag gör fel hela tiden. Rätt vad det är hamnar jag väl i den där rolighetskartongen ändå.

Vad minns du av din första Rapport-sändning?

– Inte så mycket. Det var en ren tillfällighet. Ordinarie programledare Jan Sandquist blev plötsligt magsjuk. Det blev jag som fick en färdig manusbunt i handen och ordern att passera sminket och in i studion. Jag är glad att det gick så hyggligt ändå.

Vad gör dig till en bra programledare?

– Jag stressar inte upp mig. Vissa är bra på att gå på lina, andra på att ta hand om svårt sjuka människor. Jag är bra på att hålla ordning i en direktsändning.

Tittar du på dina egna sändningar?

– Mycket sällan. Jag är så medveten själv om vilka fel jag gjort och går och ältar länge efteråt. Samtidigt är det kul att göra sändningar när inget är givet och det inte finns något manus. Senast var 11 september förra året då vi sände nio timmar live från New York, utan manus.

Har du något drömuppdrag?

– Det som väl alla TV-journalister drömmer om, ett eget intervjuprogram. Men det är jag nog för gammal för.

Till sist, vad önskar du dig mest av just nu?

– Fred på jorden.

FAKTA

Bästa nyhetsarbetet jag varit om:

”Den överlägset bästa är inte en enskild händelse utan handlade om ett förlopp, när Berlinmuren föll. Terrorbalansen avskaffades och USA och Ryssland började tala med varandra på ett nytt sätt.

Mordet på Sveriges statsminister var naturligtvis väldigt omskakande. Jag jobbade stenhårt eftersom jag vid den tidpunkten var både ansvarig utgivare och chef. Det var upp till mig att dra i gång arbetet. Det som är tragedier och tråkigheter gör att vi som journalister måste skärpa oss.

Tsunamikatastrofen är en annan nyhetshändelse som påverkade många människor och mig som journalist.”

Svåra intervjuer:

”Olof Palme var svår en gång. Han hade bestämt sig för att inte svara på mina frågor, och talade bara direkt till kameran om det han bestämt sig för att säga.

Ett annat exempel är en intervju jag gjorde med Jonas Karlsson i programmet 24 minuter. Det funkade inte alls. Jag misslyckades med att förstå hans personlighet. Jag var oerhört påläst men det blev i stället ett helt mekaniskt samtal och det tror jag att han håller med om.”

Svår publicering:

–”Vi förde en väldigt hård diskussion inför publiceringen av uppgifterna om Håkan Juholts ”kulbo”, att hon var dömd för ett brott. Var det för privat? Vi svarade som alla andra medier gjorde, Håkan Juholt var då en verklig makthavare som ledare för Sveriges största parti.”