’Brydde mig inte om livet’
Publicerad 2012-01-08
Sofia, 20, berättar om hur hon sålde sex: Svårt att få rätt hjälp
Sofia, 20, har tagit emot kunder på löpande band i en lägenhetsbordell i Uppsala.
– Jag stänger bara av och kör på. Utifrån låter det sjukt, men det är så jag gör för att underlätta det hela när jag håller på, säger hon till Aftonbladet.
Sofia, som egentligen heter någonting annat, började prostituera sig när hon hade fyllt 18. Hon var ute på en kontaktsajt där en man ställde frågan om hon ville sälja sex.
– Jag tänkte varför inte? Sen har det bara rullat på.
Kort efter debuten fick hon kontakt med en säkerhetschef som har jobbat åt Säpo. Aftonbladet skrev om mannen i går, han har haft en lägenhetsbordell i Uppsala där tre olika kvinnor har sålt sex.
’Vi visste ingenting’
Säkerhetschefen såg Sofias annons på nätet och frågade om hon inte ville börja sälja sex i hans lägenhet.
Hon fick betala genom att ställa upp på att ha sex med honom. Det tyckte hon inte om, men det var ett krav han ställde.
Säkerhetschefen spelade in sexköpen med en dold kamera som stod i en klockradio vid sängen.
– Det är konstigt att han gör så och inte säger någonting till oss tjejer. Vi visste ingenting, säger Sofia.
Under sina dryga två år som prostituerad har Sofia råkat ut för en hel del elände, bland annat en våldtäkt.
– Ja, det handlar om att man utsätts för sådant som man inte har kommit överens om, sådant som inte ingår.
Vad gjorde du då?
– Det finns inget att göra. Man blir inte trodd.
Är smutsiga
Hon berättar att hon har tagit emot alla sorters kunder – lastbilschaufförer, taxichaufförer, läkare, pizzabagare och politiker.
Hon vill inte lämna ut namnet på politikern, men uppger att han var ”högt uppsatt” och att det inte var på lägenhetsbordellen som han köpte sex.
En del av sexköparna är smutsiga, luktar illa, är obehagliga eller våldsamma. Hon har många gånger känt sig äcklig efter sexköpen. Men det har varit lukrativt. När hon hade många kunder tjänade hon över 100 000 kronor i månaden. Pengarna gick mest till shopping och festande.
Innan hon kom till lägenhetsbordellen åkte hon hem till främmande män eller träffade dem på hotell. Det handlade om personer som hon inte visste någonting om.
– Det är klart att allt möjligt kan hända. I början var jag rädd, men sen brydde jag mig inte. Jag brydde mig inte om livet över huvud taget.
Blev för jobbigt
I unga år råkade hon ut för sexuella övergrepp och har senare försökt få hjälp för att komma till rätta med sitt liv. Hon har försökt inom öppenvården och på en rad andra ställen.
– Jag har provat överallt, men det är svårt att få rätt hjälp. Jag har gett upp det nu, säger hon.
I samband med rättegången mot säkerhetschefen bestämde hon sig för att sluta sälja sex. Uppmärksamheten kring rättsprocessen och vad hon hade hållit på med blev jobbig.
’Svårt att sluta’
Hon undrade samtidigt vad alla tyckte och tänkte om henne.
– Jag bara slutade rakt av och det blir tomt i plånboken när man är van att få en jättesumma varje månad. Det gäller att anpassa sig.
Hon beskriver prostitutionen som en typ av beroende – något som ger pengar och någon form av bekräftelse.
– Ja, det är allt det där. Det är svårt att sluta, det var som en vardag och kändes naturligt när man höll på med det.