Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Elsa, Isabella

Oxfam: Så slår svenskarnas utsläpp

Publicerad 2024-10-29 05.15

En uttorkad flod i Henan-provinsen i Kina. I somras var delar av Kina drabbat av svår torka, medan andra delar av landet hade problem med omfattande regn som ledde till jordskred. Arkivbild.

Mer än en kvarts miljon fler människor om året hade i teorin kunnat äta sig mätta om svenskarna inte hade släppt ut växthusgaser de senaste 33 åren, uppger Oxfam.

– Man blir chockad över att vi redan ser så stora konsekvenser, och att det bara kommer att förvärras, säger Astrid Nilsson Lewis, klimatresearcher på hjälporganisationen.

Mänsklighetens utsläpp av klimatgaser leder redan nu till dödsfall på grund av värmeböljor. Dessutom minskar skördarna, och utsläppen orsakar också ekonomiska förluster.

Världens rikaste tio procent – där sju av tio svenskar ingår – står för hälften av utsläppen på jorden, skriver hjälporganisationen Oxfam i en ny rapport.

När det gäller skördarna av majs, vete och soja – några av de största grödorna i världen – så hade ytterligare 48,2 miljoner människor teoretiskt kunnat äta sig mätta mellan 1990 och 2023 om 30 års utsläpp från de tio procenten inte skett.

Siffrorna bygger på beräkningar av hur mycket större skördarna hade varit utan den globala uppvärmningen, även om skördarna på en del håll även blivit bättre. Dessa mått har sedan översatts till kalorier.

Värre väder väntar

Och värre väntas det bli, när den globala temperaturökningen leder till mer extremväder som torka och skyfall, som slår hårt mot grödorna.

De utsläpp som redan skett från 1990 tillsammans med de prognostiserade fram till 2030 från världens rikaste tio procent orsakar varje år skördeförluster fram till 2050 som annars skulle ha kunnat föda i genomsnitt 148,8 miljoner människor, enligt rapporten.

Oxfam har också tittat närmare på andelen som svenskarna orsakat. Redan nu motsvarar de minskade skördarna mat till 260 000 personer om året, en siffra som nästan fördubblas de kommande åren fram till 2050.

– Vi tror att Sverige är ett litet land och så himla bra på att arbeta med klimatfrågor. Men vi har fortfarande oproportionerligt höga utsläpp som ökar och som har förödande konsekvenser runt om i världen, säger Astrid Nilsson Lewis.

Föreslår förmögenhetsskatt

Vid FN:s klimatmöte COP29 väntas finansieringen av den fond som ska täcka förluster och skador till följd av klimatförändringarna bli en het fråga. Enligt Oxfam bör Sverige skjuta till 24 miljarder kronor. En stor summa, men som enligt organisationen skulle kunna täckas av en förmögenhetsskatt byggd på en trappstegsmodell med start på 2 procent på förmögenheter över 50 miljoner kronor.

– Det finns gott om pengar att hitta i den här gruppen som släpper ut extremt mycket. Om vi inför en ny förmögenhetsskatt på svenska multimiljonärer och miljardärer så skulle vi kunna generera 158 miljarder kronor, säger Nilsson Lewis.