Sverige i världsklass på att ge bistånd
Brist på kompetenta kvinnor, sa Jens Spendrup.
Kanske borde näringslivet leta inom politiken och myndigheterna.
Två kvinnor, biståndsminister Hillevi Engström och Sida-chefen Charlotte Petri Gornitzka, rattar det svenska biståndet.
Och här är Sverige i världsklass.
Sverige med sina nio miljoner invånare ligger fyra av alla givarländer. Vi var trea fram till tyfonen Hayian slog till på Filippinerna. Då öppnade Japan plånboken rejält och gick om. USA och Storbritannien ligger i topp med Tyskland som femma, Kanada sexa och Norge sjua.
Stormakten (på det här området) Sverige ger nästan fem miljarder kronor till olika katastrofer runtom i världen. En ökning med 1,6 miljarder sedan 2008.
”Fler naturkatastrofer”
– Behoven ökar hela tiden, säger Charlotte Petri Gornitzka. På det sättet går vi mot ett mörkt år. Fattigdomen minskar i världen men samtidigt har vi fler naturkatastrofer och väpnade konflikter.
Aldrig tidigare har så många svåra katastrofer som kräver extraordinära insatser pågått samtidigt. På bara ett år har den summa FN ber världens länder om för humanitära insatser fördubblats till 15 miljarder dollar.
Just nu är det den humanitära situationen i Sydsudan, Centralafrikanska Republiken och Syrien på grund av inbördeskrig som är värst ihop med följderna av tyfonen Haiyan på Filippinerna.
Av de svenska pengarna har en halv miljard lagts undan för okända insatser.
”Bra diskussioner”
Sida-chefen och biståndsministern träffas minst en gång i månaden för att diskutera och koordinera de svenska insatser.
– Vi samråder men sedan får var och en ta sina beslut, säger Hillevi Engström. Jag tycker samarbetet fungerar bra.
Charlotte Petri Gornitzka nickar instämmande.
– Ibland blir det diskussioner om var man ska lägga pengarna men det är bra diskussioner.
Fokus på kvinnor
Även om det humanitära biståndets huvuduppgift är att lindra nöden lyfter både Sida-chefen och biståndsministern fram ett annat viktigt mål.
– Vi fokuserar mycket på kvinnors och flickors situation. De tillhör alltid de mest utsatta och kan råka ut för våld och sexuella övergrepp. Vi vill försöka skydda dem bättre när de väl överlevt den första akuta katastrofen. Det får inte vara så att det är de starkaste som roffar åt sig av det biståndsländerna ger.
Ni tycker att Sverige är duktigt som ger så mycket humanitär hjälp. Men varför ska lilla Sverige ge så mycket? Vore det inte rimligare att andra större länder ger mer?
– Framförallt handlar det om allmän medmänsklighet, säger Hillevi Engström. Jag tycker vi ska vara stolta över att vi lyckats bibehålla målet att ge en procent av BNP i bistånd mitt under en ekonomisk kris. Vi försöker trycka på andra länder att ge mer, att fördela bördorna mer rättvist. Men vi har inga maktmedel att ta till. Alla regeringar har sina problem på hemmaplan. Det blåser hårda vindar som biståndskritiska partier rider på.
Hotet från talibanerna ökar
Afghanistan är ett av de länder som får mest humanitärt stöd. I slutet av året kommer de svenska soldaterna och övriga Nato-trupper att lämna landet. Det ökar de extrema talibanernas chans att öka sitt inflytande. Risken är att landvinningar som flickors skolgång och kvinnor rätt att arbeta omintetgörs.
En ny lag ger i praktiken carte blanche till den man som misshandlar sin fru och sina barn.
– Jag är väldigt oroad över den nya lagen, säger biståndsministern. Men vi har gjort klart för Afghanistan att det tioåriga svenska bistånd som vi utlovat är villkorat. Vi vill inte se en tillbakagång när det gäller kvinnors och flickors villkor.
Hur mycket pengar Sverige än ger räcker det inte.
– Det måste till politiska beslut som löser de bakomliggande konflikterna, säger Charlotte Petri Gornitzka.
Annars är det som att släcka bränder där någon hela tiden tillför nytt bränsle.