Friskolorna rasar mot offentlighetsprincipen

helskärm

Förslagen om att offentlighetsprincipen ska gälla i friskolan, precis som inom den kommunala skolan, får Friskolornas Riksförbund att ryta till.

– Det är helt orimligt, säger vd:n Ulla Hamilton.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) var glad när han under torsdagen skickade förslaget på remiss till Lagrådet.

– Det är den största utvidgningen av offentlighetsprincipen på decennier, sade han då.

Men att friskolorna nu tvingas vara offentliga på samma sätt som kommunala skolor faller inte i god jord hos Friskolornas Riksförbund.

– Det är ett helt orimligt förslag. Man kan inte jämställa friskolor som ju mestadels är väldigt små verksamheter med kommuner, säger Ulla Hamilton, vd för Friskolornas Riksförbund.

För stora kostnader

Att hantera registrering och framför allt sekretessbedömningar och utlämning av handlingar blir för stor arbetsbelastning till för stora kostnader, anser hon.

– Det blir mycket kostnader som naturligtvis måste tas från undervisningen. Det är oproportionerligt att kräva att små verksamheter ska ha den kompetensen och hanteringen som kommuner har i dag.

Hon anser också att den insyn som kommunerna och Skolinspektionen har är tillräcklig.

– De har full insynsrätt.

Gillar meddelarskyddet

I förslaget ingår även att meddelarskyddet ska gälla för även för friskolornas personal, vilket innebär att anställda ska kunna lämna information till journalister med garanterad anonymitet. Den delen har Ulla Hamilton ingenting emot.

– Det hade man kunnat ha en särskilt lagstiftning om. Det behöver man inte inför offentlighetsprincipen för.

Övriga förändringar som föreslås är förändringar i arkivlagen och registerkontrollen.

Lagförslagen om registerkontroll föreslås träda i kraft den 1 januari 2019, och övriga ändringar den 1 juli 2019.