Budgivare kan tvingas legitimera sig
Publicerad 2015-06-11
Nytt förslag under ministermöte efter Aftonbladets avslöjanden om budfusk
I framtiden kan hus- och bostadsrättsköpare bli tvungna att legitimera sig när de lägger bud.
Det var ett förslag till nyordning som framfördes under finansmarknadsminister Per Bolunds (MP) möte med branschorganisationerna efter Aftonbladets avslöjande om fejkade budgivningar.
– Jag tycker det lät som ett intressant förslag, säger Per Bolund till Aftonbladet.
Inför dold kamera avslöjade Aftonbladet en mäklare i Stockholm under ett samtal om fejkade bud.
– Det är helt olagligt att håla på med sådana budgivningar, men ibland ska man ha någon som startar det liksom, sa hon.
En annan mäklare berättade i en intervju om hur han själv och många andra kolleger trissar upp priserna genom att använda bekanta som påstådda budgivare.
Finansmarknadsminister Per Bolund har reagerat på avslöjandena och hade i går möte med branschen och Fastighetsmäklarinspektionen:
– Jag var väldigt tydlig med och förväntar mig att branschen ska se över hur man arbetar och att idka självsanering så att man verkligen tar tag i de här frågorna, säger han.
”Tung fråga på dagordningen”
Nu fick ministern prata öga mot öga med branschen om hur man kan komma till rätta med budgivningsfusk.
– Det var det som var huvudfrågan, vi tog också upp det här med lockpriser och hur man kan komma till rätta med dem. Men fejkade bud var ju en tung fråga på dagordningen.
Från mäklarbranschen kom konkreta förslag till förändringar:
– Ett förslag som de kom med var att strama upp budgivningen så att man till exempel använder någon form av legitimering så att man har en trygghet kring vem det är som faktiskt agerar, berättar Per Bolund.
Var detta något som de ska göra nu?
– Ja, det lät så. Jag tycker det lät som ett intressant förslag.
Under mötet diskuterades också både hur det fungerar i Norge och Danmark där budgivningarna är mer reglerade. I Norge är muntliga bud bindande och i Danmark sker budgivningen skriftligt.
– Vi vill i första hand se om det kommer insatser från branschen själva som skulle kunna få effekt, säger Bolund.
– Jag är glad över att de också tar de här problemen på allvar och att de också ser att de är beroende av att ha ett högt förtroende för fastighetsmarknaden.
Magnus Melin som är förbundsjurist på Fastighetsmäklarförbundet, den ena branschorganisationen som var med på mötet, är mycket förtegen:
– Det förekom en diskussion där och sen har jag ingenting mer att säga om det, det är ingen diskussion som vi för i media.
”Öppna för en dialog”
Den andra branschorganisationen, Mäklarsamfundet, är mer öppen:
– Vi är öppna för en dialog, det finns inga stängda dörrar hos oss. Det som är väldigt viktigt om man tittar särskilt på frågan om bindande bud är ju att man gör en konsekvensanalys för det rör sig om omfattande förändringar i lagstiftningen, säger kommunikationschefen Josefine Uppling.
Vad säger ni om bindande bud?
– Vi säger ingenting förrän den här förrän den här stora konsekvensanalysen, som vi bedömer behövs, är gjord. Det finns fler faktorer att ta hänsyn till där, framförallt ur ett konsumentperspektiv, om det är så att det innebär merarbete för fastighetsmäklaren så kanske det kommer innebära ett högre pris och då måste man undersöka om det finns betalningsvilja hos konsumenterna för det.
– Sen måste man titta på fastighetsmäklarnas arbetssituation, vad det skulle innebära för dem.
Fastighetsmäklarinspektionen var också med på mötet och på frågan om de har någon uppfattning om hur man ska lösa frågan med budgivningar, svarar myndighetschefen Eva Westberg:
– Det behövs en utredning om man ska ändra på det här med att det skulle vara bindande bud. Det har inte vi som myndighet några synpunkter på, det är ju en politisk fråga.