Varnar för radikalisering när imamer släpps

Fyra instanser har bedömt de förvarstagna imamerna som säkerhetshot mot Sverige. Nu släpps de fria och kan fortsätta att predika sina budskap. Imamen Abd al Haqq Kielan, som länge kämpat mot extremism, varnar för ökad islamistisk radikalisering.

– De kommer ju tillbaka som martyrer, säger han om de radikala islamisterna som släpps på fri fot.

– De blev infångande av svenskarna och avslöjades, men i slutändan kunde man inte göra någonting, och nu är det fritt fram.

Abd al Haqq Kielan är imam vid stora moskén i Eskilstuna och en av Sveriges mest kända muslimska företrädare. Han har ingen kontakt med Gävleimamen eller andra i den radikalislamistiska miljön, men stötte på flera av dem för några år sedan när de försökte ta över hans moské.

Nu pekar han på att frisläppandet är illa tajmat i en tid då många varnar för att terrororganisationen IS kan vara på väg att göra comeback.

– Vi har kämpat hårt mot extremism i många år. Men vi kan inte räkna med samhällets stöd att verkligen ta itu med det här. Utan man gör en liten markering, det är lite obekvämt och sen kan de komma tillbaka och fortsätta att sprida sitt budskap.

Sprids i kulisserna

Totalt togs sex personer i förvar enligt lagen om särskild utlänningskontroll (LSU) vid Säpos offensiv i våras. Regeringen har beslutat att de ska utvisas eftersom de utgör säkerhetshot, men i dagsläget går inte det eftersom de är hotade i sina hemländer.

Tre av dem är imamer, verksamma i Gävle, Västerås och Umeå. Gävleimamen har av terrorexperten Magnus Ranstorp beskrivits som en ledande gestalt i den radikalislamistiska miljön som arbetar med såväl radikalisering som rekrytering och finansiering av extremism. Han välkomnas nu tillbaka till sin församling.

– Vi ser positivt på frisläppandet naturligtvis. Han är tillbaka nu i moskén i sin roll som imam, det känns skönt, säger Nizam Hindi, talesperson för Gävle moské, till TT.

TT: Hur ser ni på att fyra instanser (Säpo, Migrationsverket, Migrationsöverdomstolen och regeringen) bedömt honom som ett säkerhetshot mot landet?

– Vi tycker att anklagelserna är grundlösa och bygger på felaktiga bedömningar, säger Hindi.

TT: Varför litar ni inte på myndigheternas bedömningar?

– Det är uppenbart felaktiga bedömningar alltihop. De bygger på missförstånd och felaktiga uppgifter. Otrovärdiga källor framför allt, hävdar Nizam Hindi.

Locka fler extremister

Abd al Haqq Kielan ser en ökad risk för radikalisering, särskilt bland ungdomar, när imamerna återvänder.

– Det finns många som kan utnyttjas. Unga som upptäcker att man är diskriminerad, som hamnat utanför, som bor i marginaliserade bostadsområden – där har de en rekryteringsgrund och den kommer de att utnyttja nu.

Hans syn på vad samhället kan göra för att förebygga detta är samtidigt mörk.

– Om man tagit till alla vapen man kan – man har arresterat dem, man har utrett dem, man har konstaterat att de är mycket farliga – men man måste ändå släppa dem fria. Vad återstår att göra då?

Han är också oroad över att frisläppandet kan locka fler våldsbejakande extremister till Sverige.

– På ett sätt öppnar man portarna för andra likasinnade. Ska man åka någonstans i Europa framstår Sverige som ett bra alternativ. Budskapet blir lite att "bordet är dukat".

"Saknar grund"

Flera av de förvarstagnas inställning till anklagelserna som Säpo riktat mot dem är att de inte stämmer.

– Han menar att han genom den utredning han själv presenterat har bevisat att det förhåller sig precis tvärtom mot vad Säkerhetspolisen påstår, säger Alparslan Tügel, Gävleimamens juridiska ombud.

Advokaterna har riktat kritik mot utvisningsprocessen som de inte ansett vara rättssäker, bland annat eftersom delar av bevisningen är hemlig. Och det finns tankar på att överklaga till Europadomstolen.

– Det handlar om de brister som finns i den svenska lagstiftningen och den process som man tillämpar i de här ärendena. Framför allt saker som handlar om bevisningen, i vilken mån den enskilde och domstolarna får lov att ta del av den bevisning som Säkerhetspolisen anför att de har, säger Alparslan Tügel.