Expert: Armenierna i Karabach har inget val

helskärm

Rädsla för etnisk rensning och avsaknad av militärt stöd utifrån. Det är utgångspunkterna för Nagorno-Karabachs självutnämnda styre i torsdagens samtal med Azerbajdzjan, enligt analytikern Jakob Hedenskog.

– Karabach-armenierna förhandlar utifrån en svaghetsposition – de har inget val helt enkelt, säger han.

I tisdags inledde Azerbajdzjan en militär insats i Nagorno-Karabach, efter påståenden om att armeniska styrkor befann sig i regionen, något som Armenien förnekade.

Nagorno-Karabach ligger inom Azerbajdzjans gränser och är i praktiken en utbrytarregion under Armeniens vingar, med en i huvudsak armenisk befolkning.

För närvarande råder eldupphör i området, något som de ryska så kallade fredsbevarande trupperna säger sig ha förhandlat fram. Dessa trupper ska också verka för att eldupphöret upprätthålls, enligt det ryska försvarsdepartementet, rapporterar den statliga ryska nyhetsbyrån Tass.

Undviker etnisk rensning

Samtal mellan Azerbajdzjan och regionens självutnämnda styre väntar nu under torsdagen. Samtalen kommer att handla om en total avväpning av Nagorno-Karabachs väpnade styrkor, säger Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet.

Men parternas förhandlingslägen ser väldigt olika ut, framhåller han.

Karabach-armenierna kan bland annat behöva gå med på en folkförflyttning från regionen.

– Det förefaller som att Azerbajdzjan hade för avsikt här att kunna gå väldigt långt och kanske genomdriva någon form av etnisk rensning i Nagorno-Karabach. Det här skulle kunna vara ett sätt att genomdriva samma sak på ett mindre våldsamt sätt, som skulle väcka färre internationella protester.

Möts i Spanien

Ett fredsavtal i verklig mening är inte aktuellt i nuläget, anser han.

– Nu handlar det sannolikt om ett mer permanent vapenstilleståndsavtal med inslag av avväpning av Nagorno-Karabachs väpnade styrkor och tillbakadragande av tung utrustning och vapen från Nagorno Karabach-territoriet.

Mycket talar för att de senaste dagarnas händelser kan vara ett sätt för Azerbajdzjan att sätta press på Armenien inför ett kommande bilateralt möte i samband med toppmötet i Europeiska politiska samfundet (EPC) i spanska Granada i början av oktober, enligt Hedenskog.

– Det gör att Armenien kommer med en svagare position och Azerbajdzjan med en starkare inför EPC-mötet, där vi kan förvänta oss att det skulle kunna komma ut en del för att driva processen närmare mot ett mer permanent fredsavtal.

TT: Tror du att eldupphöret kommer att hålla?

– Det är svårt att säga. Men jag tror att man från armenisk sida inte har någon avsikt att bryta mot det, däremot kan ju Azerbajdzjan själva bryta mot det. Det har man ju gjort de senaste månaderna flera gånger, och har också attackerat Armeniens erkända territorium.