Nya och glädjande fynd om svenska älgars hälsa
Publicerad 2023-10-19
Trots att den svenska älgstammen tidvis varit nära utrotning behåller arten sin historiska genetiska mångfald. Det visar en ny studie.
– Över lag ser älgens genetiska hälsa bra ut i Sverige utan kraftiga störningar i arvsmassan, säger professor Linda Laikre.
I Sverige finns cirka 320 000 älgar varav nästan 60 000 blir avskjutna varje år. En ökning av jakten på älg under 1400-talet resulterade i att arten nästan utrotades helt. Minskad population ökar i gengäld risken för inavel.
Men från 1930 och framåt avtog jakten och skogsbruket kom i gång, vilket gynnade populationen av älg, förklarar Linda Laikre, professor i populationsgenetik vid Stockholms universitet.
– Vi ville undersöka om vi kunde se tecken på att älgen förlorat stora mängder genetisk variation från 1800-talet fram till våra dagar men vi hittar inga tydliga sådana tecken. Däremot ser vi spår i arvsmassan som tyder på kraftiga minskningar av bestånden före 1800-talet.
Artens överlevnad
Hon berättar vidare att det är viktigt att behålla den genetiska mångfalden för att arten ska överleva långsiktigt och inte drabbas av inavel som kan leda till genetiska defekter. Genetisk mångfald behövs även för anpassningsförmågan.
– I södra Sverige är det mer inavel än i norra. Det är inga akuta genetiska hot, men det är något vi kommer att forska vidare om genom att samla in mer älg från södra Sverige, säger hon.
Fler fynd
Studien visar också att speciella arvsanlag har förändrats snabbt över tid. Linda Laikre berättar att från 1980 till 2020 kan de se förändringar i gener kopplat till hornutveckling, fertilitet, ämnesomsättning och kroppsvikt.
– Över lag ser älgens genetiska hälsa bra ut i Sverige, men vår studie visar även att fortsatt övervakning av den genetiska variationen är viktig, säger hon.
Undersökningen baseras på 87 älgar från 1840-talet till 2019 från hela Sverige, inklusive Öland, där forskarna har tagit fram DNA och läst av hela arvsmassan för varje individ.
Studien är utförd av Stockholms universitet i ledning av forskaren Nicolas Dussex tillsammans Linda Laikre.