Kommuner i möte om ”social dumpning”

Flera av landets landsbygdskommuner vittnar om hur de får ta emot människor utan egen försörjning och bostad som hänvisats från rikare kommuner.

Nu ska problemen kartläggas – och civilministern lovar att de kommuner som pekats ut som ansvariga har ett samtal att vänta sig.

–  Fortsätter det här så brister ju tilliten till det som är samhällets ansvar – och till solidariteten mellan landets kommuner. Det tycker jag är allvarligt, säger civilminister Lena Micko (S) till TT.

Flera av landets landsbygdskommuner vittnar om hur de får ta emot människor utan egen försörjning och bostad som hänvisats från rikare kommuner. På tisdagen mötte drabbade kommuner civilministern. Och nu ger hon dem rätt – att social dumpning faktiskt pågår.

– Ja, det vill jag säga att det gör, säger Lena Micko och tillägger att problemet, som inte bara har med bosättningslagen att göra, nu blivit allt mer akut.

"Stor ekonomisk börda"

Totalt bjöds 19 kommuner, bland andra Östra Göinge, Avesta, Hällefors och Hultsfred, in till civilministern. Men långt fler kan vittna om fenomenet som i det senaste årets infekterade debatt kommit att benämnas "social dumpning".

159 av landets 290 kommuner har tidigare svarat på TT:s enkät om fenomenet. Av de som svarat uppger drygt 70 procent – 113 kommuner – att de upplever att socialt utsatta människor kan ha uppmuntrats – till och med hänvisats – att söka bostad hos dem i stället för i hemkommunen.

Siffran blir ännu högre – 79 procent – bland de som definierat sig som landsbygds- eller glesbygdskommun.

Ljusnarsbergs kommunalråd Ewa-Leena Johansson (S) är en av de som under dagen berättat om hur det kan gå till.

– Personer som har olika problem både att anförskaffa bostad och behålla en bostad – eller när etableringsersättningen går ut – får hjälp av andra kommuner att flytta hit, säger hon till TT.

– Vi är en av Sveriges minsta kommuner så det räcker med tio stycken per år, vilket det absolut gör, för att det ska bli en ganska så stor ekonomisk börda.

Samtal med utpekade

Under hösten har debatten hettat till. De som ofta pekas ut som ansvariga för dumpning – storstadsnära tillväxtkommuner som exempelvis Solna, Täby och Sigtuna, har konsekvent nekat till "dumpning".

Civilministern har dock en annan bild.

– Det har framkommit på mötet i dag att det tyvärr är flera av dem som har agerat på det här viset. Den bilden fick jag i dag under mötet också, och det behöver vi ta reda på mer om, också genom att kontakta de kommunerna.

TT: Så Sigtuna eller Solna kan förvänta sig ett samtal från Lena Micko?

– De kan förvänta sig att vi har kontakter oss emellan. Om det är jag personligen eller vem det blir, det kan vi fundera på.

Utpekad reagerar

Täby, som tidigare beskyllts för att skicka socialt utsatta till Hultsfred, reagerar på dagens besked.

– Ett – så vänder jag mig mot ordet social dumpning för det är ingenting vi sysslar med, säger Erik Andersson (M) ordförande för kommunstyrelsen i Täby, till TT och fortsätter:

– Två – anser Lena Micko att etablering ska ta längre än två år så får staten stå för den kostanden. Tre – jag beklagar att vi inte har varit inbjudna till det här mötet.

Civilministern lovar inga konkreta förändringar av socialtjänstlag eller bosättningslag. I stället vill Lena Micko diskutera med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

– Vi behöver också göra en lite snabbare kartläggning i alla län i landet.

"Då klyvs landet isär"

Östra Göinge, som tidigare berättat för TT om hur socialt utsatta familjer transporterats fysiskt till bostäder i den skånska landsbygdskommunen, har pekat på problem med oseriösa privata hyresvärdar och bostadsbrist.

Det krävs förändringar på bostadsmarknaden, anser kommunalråd Patric Åberg (M) som också träffade ministern på tisdagen.

– Ska det vara så att vissa kommuner ska bära det tunga ansvaret för social utsatta medan andra slipper undan? Vill vi inte ha det så måste vi jobba med andra modeller – typ "social housing". Annars blir det segregation på det både ena och andra hållet. Då klyvs landet isär.