Krav och kamp efter EU-valet

helskärm

Ursula von der Leyen ser allt säkrare ut som fortsatt ordförande i EU-kommissionen efter EU-valet.

Men kraven är många från både det egna och andras partier.

Valresultatet är visserligen inte klart ännu – särskilt på Irland där bara 5 av 14 ledamöter hittills räknats in. De som kan samlas nu ändå i EU-parlamentets lokaler i Bryssel för att diskutera krav och önskemål inför den kamp som redan inletts om vem som ska göra vad i kommission och parlament efter valet.

Somliga är nöjda och segervissa, som kristdemokratiskt konservativa partigruppen EPP som hoppas få tillsätta både von der Leyen som fortsatt kommissionsordförande och Roberta Metsola som återvald talman.

Nya krav

– Vi är kungamakarna. Varken till höger eller vänster finns det andra alternativ än att arbeta med EPP, säger gruppledaren Manfred Weber till tidningen Financial Times (FT).

Att allt fler ser von der Leyens jobb som i princip redan säkrat får Weber att redan framföra andra krav.

– Jag kommer inte att acceptera att jordbrukskommissionären tas från något annat parti, säger han till FT.

EPP räknar med stöd från socialdemokratiska S&D och liberala RE.

Gröna vill in

Men även De gröna vill gärna ta plats i en majoritetskoalition.

– Vi är redo att kompromissa. Vi är pragmatiska politiker. Vi har samma mål: vi vill ha en stabil pro-europeisk majoritet, säger gruppledaren Terry Reintke på en pressträff i parlamentet.

Även ytterhögern hoppas dock på ökat inflytande. Diskussioner pågår mellan flera partier om hur man kan stärka sin ställning. Exempelvis uppges österrikiska FPÖ trycka på för att låta tyska AFD återigen få plats i partigruppen ID.

Till den något mjukare ytterhögergruppen ECR, där svenska SD ingår, har i sin tur tre ledamöter från Kroatien, Cypern och Lettland anslutit sig vilket gör att gruppen nu anser sig ha 77 ledamöter – 8 fler än tidigare.